Förra lektionen märkte vi att när ett ämne avdunstar går det åt energi i form av värme. Vi märkte att etanol droppad på huden gav en större kyleffekt jämför med vatten av samma mängd. Förklaringen till det är att etanolen avdunstar lättare än vatten. Vid avdunstningen går åt energi, och den energin tas från huden (vilket märks genom att det känns kallt). Fortsätt läsa ”Kylskåp och termodynamikens huvudsatser”
Etikett: dokument
Denna märkning indikerar att posten har ett länkat dokument knutet till sig.
Ljus som vågrörelse
Material
Avsnitt i Heureka! B: 3.1 – 3.7
Alternativ genomgång av teorin:Dokumentet Ljus som vågrörelse
Rekommenderade uppgifter: 3.1, 3.4, 3.5, 3.6, 3.7, 3.8, 3.10, 3.11, 3.12, 3.15, 3.16 och 3.17. Glöm heller inte övningsboken!
Mathematica-demonstrationer: Constructive And Destructive Interference och Multiple Slit Diffraction (Kräver programmet Wolfram CDF Player)
Övrigt webb-material: What Wavelength Goes With a Color? (bruten länk)(NASA)
Laboration: Bestämma en gitterkonstant samt bestämma det synliga ljusets våglängdsområde (Grupp 1: tisdag den 14 september, Grupp 2: tisdag den 21 september). Fortsätt läsa ”Ljus som vågrörelse”
Polynomfunktioner
Under vecka vecka 35 och eventuellt en del av vecka 36 kommer vi att arbeta igenom avsnitt 1.2, som behandlar polynomfunktioner. De rekommenderade uppgifterna i avsnittet är följande:
1201, 1203, 1204, 1206, 1208, 1210, 1212, 1214, 1215, 1217, 1219 1220, 1222, 1224, 1226, 1228, 1230, 1232, 1234
1235, 1237, 1238, 1239, 1240, 12420 1244
1245 12470 1249, 1251, 1252, 1255
1256, 1257, 1259, 1261, 1262, 1264 Fortsätt läsa ”Polynomfunktioner”
Ringar på vattnet
Jag sa att jag skulle göra en ordentlig illustration över situationen i Uppgift 2.28 (där vi har två vågkällor som svänger i fas och bildar ett interferensmönster på en vattenyta). Denna finns nedan som pdf-fil, och jag kommer att gå igenom innebörden av den på lektion.
Effekt och verkningsgrad
Denna vecka har temat varit effekt och verkningsgrad. Det står ganska utförligt i boken, men jag vill ändå trycka på några saker:
- Effekt är energi (eller arbete) per tidsenhet. 1 J/s = 1 Watt.
- Alla apparater (såsom motorer, lampor, värmeelement) utvecklar en viss effekt. Denna effekt utvecklas alltså hela tiden apparaten är igång. Begreppet watt/sekund blir meningslöst på denna nivå. (Ok, om effekten varierar över tiden kan man beräkna hur snabbt variationen sker. Då får man enheten Watt/sekund. Men det arbetar vi inte med i Fysik A.)
- Alla energiöverföringar är behäftade med en viss verkningsgrad. Det kommer sig utav att energi inte går att överföra utan värmeförluster (värme som inte går att använda till något ”nyttigt”).
- Viktig alternativ energienhet: 1 Wattsekund (1Ws) = 1 Joule. 1kWh = 3,6MJ. Elräkningen baserar sig på den omsatta (”förbrukade”) energin. Mäts ofta i kWh (kilowattimmar).
Det är mycket viktigt att var och en känner sig bekväm med grundläggande beräkningar och omvandlingar. Rekommenderade uppgifter på detta avsnitt är: 515, 517, 519, 520, 521 och 522. Desutom har jag gjort en stencil med några fler rekommenderade uppgifter av grundläggande typ.
Energi mm – Planering för resten av terminen
Denna gång hann vi börja på ett nytt avsnitt innan jag hade börjat blogga om det. Energi är ett av de områden som är absolut viktigast i fysiken att förstå konceptet kring, vi kommer att möta det i många olika tillämpningar både i Fysik A och Fysik B.
Viktiga begrepp vi gått igenom:
- Energiprincipen – Energi kan inte skapas eller förintas, bara omvandlas mellan olika former
- Mekanikens gyllene regel – Det vi vinner i kraft förlorar vi i väg
- Energiformerna kinetisk energi och potentiell energi (med tillhörande metoder att beräkna dem)
- Hur vi hanterar övergångar mellan potentiell energi och kinetisk energi matematiskt
- Mekaniskt arbete – man kan se energi som ett ”lagrat arbete”. Man kan även utföra ett arbete på ett föremål, vilket innebär att föremålets energi höjs Fortsätt läsa ”Energi mm – Planering för resten av terminen”
Vågrörelse, planering
Jag har gjort en planering för avsnittet Vågrörelse (vilket kommer att vara de avslutande avsnittet denna termin!), med tidsplan och rekommenderade uppgifter. Denna kan laddas ned här. Det kommer att finnas separata blogginlägg för de olika delmomenten i kapitlet.
Resterande om krafter
Välkomna tillbaka från Påsklovet!
Jag har till viss del använt lovet till planering och reflexion över inlärning, och kommit fram till följande: vi kommer inte att gå igenom avsnittet Kraftmoment innan provet! Det innebär att vi redan har gått igenom all teori som provet kommer att handla om. De tre lektioner som är kvar innan provet kommer vi att ägna åt repetition och fördjupning, nedan finns ett dokument bifogat som vi till viss del kommer att utgå ifrån.
Krafter och kraftmoment
Tidsplan: Må. 22/3, On. 24/3, Må. 29/3, On. 31/3, Må. 12/4, On. 14/4, On. 21/4. Prov Må. 26/4.
Laborationer: Ti. 23/4 (Grupp 1), Ti. 30/4 (Grupp 2, kl. 16 – 17), Ti. 13/4 (Grupp 1), Ti. 20/4 (Grupp 2)
Omfattning i boken Nexus A: Sid. 55 – 75 samt sid. 112 – 113.
Övrigt material: Detta dokument som behandlar teorin kring krafter och kraftmoment. Det är även troligt att det under avsnittets gång dyker upp ytterligare material som illustrerar något begrepp. Det kommer dock inte att behandla någon ny teori, utan snarare visualisera något av krafter eller kraftmoment. Fortsätt läsa ”Krafter och kraftmoment”
Periodtid, frekvens och vinkelhastighet
Periodtid, frekvens och vinkelhastighet, tillsammans med vinkelmåttet radianer, är centrala(!) i centralrörelsesammanhang. Detta är ett av de två moment vi kommer att arbeta med under vecka 10. Här är det material jag kommer att utgå från. Det andra momentet är centripetalkraft där materialet finns här. Teorin finns i boken Heureka! B i avsnitten 6.1 och 6.2, även om jag hoppas att några kommer att finna det länkade materialet mer lättillgängligt. Se även huvudinlägget för hela avsnittet.