Effekt och verkningsgrad

Fysik A - NV09FMTDenna vecka har temat varit effekt och verkningsgrad. Det står ganska utförligt i boken, men jag vill ändå trycka på några saker:

  • Effekt är energi (eller arbete) per tidsenhet. 1 J/s = 1 Watt.
  • Alla apparater (såsom motorer, lampor, värmeelement) utvecklar en viss effekt. Denna effekt utvecklas alltså hela tiden apparaten är igång. Begreppet watt/sekund blir meningslöst på denna nivå. (Ok, om effekten varierar över tiden kan man beräkna hur snabbt variationen sker. Då får man enheten Watt/sekund. Men det arbetar vi inte med i Fysik A.)
  • Alla energiöverföringar är behäftade med en viss verkningsgrad. Det kommer sig utav att energi inte går att överföra utan värmeförluster (värme som inte går att använda till något ”nyttigt”).
  • Viktig alternativ energienhet: 1 Wattsekund (1Ws) = 1 Joule. 1kWh = 3,6MJ. Elräkningen baserar sig på den omsatta (”förbrukade”) energin. Mäts ofta i kWh (kilowattimmar).

Det är mycket viktigt att var och en känner sig bekväm med grundläggande beräkningar och omvandlingar. Rekommenderade uppgifter på detta avsnitt är: 515, 517, 519, 520, 521 och 522. Desutom har jag gjort en stencil med några fler rekommenderade uppgifter av grundläggande typ.

Energi mm – Planering för resten av terminen

Fysik A - NV09FMTDenna gång hann vi börja på ett nytt avsnitt innan jag hade börjat blogga om det. Energi är ett av de områden som är absolut viktigast i fysiken att förstå konceptet kring, vi kommer att möta det i många olika tillämpningar både i Fysik A och Fysik B.

Viktiga begrepp vi gått igenom:

  • Energiprincipen – Energi kan inte skapas eller förintas, bara omvandlas mellan olika former
  • Mekanikens gyllene regel – Det vi vinner i kraft förlorar vi i väg
  • Energiformerna kinetisk energi och potentiell energi (med tillhörande metoder att beräkna dem)
  • Hur vi hanterar övergångar mellan potentiell energi och kinetisk energi matematiskt
  • Mekaniskt arbete – man kan se energi som ett ”lagrat arbete”. Man kan även utföra ett arbete på ett föremål, vilket innebär att föremålets energi höjs Fortsätt läsa ”Energi mm – Planering för resten av terminen”

Resterande om krafter

Fysik A - NV09FMTVälkomna tillbaka från Påsklovet!

Jag har till viss del använt lovet till planering och reflexion över inlärning, och kommit fram till följande: vi kommer inte att gå igenom avsnittet Kraftmoment innan provet! Det innebär att vi redan har gått igenom all teori som provet kommer att handla om. De tre lektioner som är kvar innan provet kommer vi att ägna åt repetition och fördjupning, nedan finns ett dokument bifogat som vi till viss del kommer att utgå ifrån.

Grundlaggande uppgifter.pdf

Typuppgifter på accelererad rörelse

Fysik A - NV09FMTVi gick ju igenom ett antal typuppgifter på accelererad rörelse idag på lektionen. Jag har sammanställt dessa med resonemang och lösningar som jag delar ut nästa lektion Jag sa ju också att dessa uppgifter var på G-nivå. Den sista uppgiften i häftet är dock på högre nivå då insikt krävs om starthastighetens och accelerationens olika riktning. Häftet skall ses som ett komplement till boken och tidigare utdelat material.

Vecka 3 – 4: Introduktion till Fysik A och Densitet

Fysik A - NV09FMTVälkommen till kursen Fysik A!

Under denna period kommer vi att att behandla prefix, SI-enheter (och omvandling mellan dessa), värdesiffror och densitet. Om detta står att läsa på sidorna 13 – 23 i Nexus A.

Du kommer att märka att vi använder oss av en del matematik i fysiken. Men fysik är inte matematik. Matematiken innebär till stor del logik och abstrakta resonemang kring tal som inte har någon koppling till den fysiska världen, medan fysiken utgår från den fysiska världen. Sedan förklaras och förutsägs den fysiska världen med hjälp av matematiken. Fortsätt läsa ”Vecka 3 – 4: Introduktion till Fysik A och Densitet”