Heisenbergs osäkerhetsrelation

Fysik B - NV09FMTHeisenbergs osäkerhetsrelation är en olikhet som visar hur processer i naturen lyder under ett samband som har att göra med att med att de blir iakttagna. Iakttagandet, oavsett hur det sker, innebär nämligen att minst en foton har studsat och överfört del av sin energi till det som iakttas. Det får konsekvenser för säkerheten i det vi mäter, det kommer inte att finnas något exakt värde på lägen och energier! Fortsätt läsa ”Heisenbergs osäkerhetsrelation”

Slutet av kursen

Fysik A - NV09FMTNu börjar slutexamineringsfasen av fysikkursen. Vecka 48, med start må. 29 november, är det experimentellt prov för Grupp 2. Grupp 1 gör sitt prov fredagen den 3 december. Fredagen den 10 december är det gemensamt kursprov. Onsdagarna den 1 december och 8 december arbetar vi med ett par gamla kursprov som är offentliga.

Sedan är det inte många dagar kvar av kursen (den fortsätter en vecka efter jullovet). Då kommer vi att göra en översikt av de fundamentala krafterna i naturen samt lite om universums utveckling…

Jag rekommenderar att gå bakåt i bloggen och titta på det vi gått igenom sedan kursens början. Vi ska som sagt arbeta med ett par gamla kursprov under tiden som är kvar till provet. Jag kommer att dela ut kopior på dessa på onsdag, men för dig som inte kan ge dig till tåls finns det länkar här.

Värmets inverkan på resistans

Fysik A - NV09FMTSom vi har gått igenom så kommer resistansen att öka med ökad temperatur. Den fysikaliska orsaken till detta är atomernas rörelse. Samtidigt så vet vi att en ström består av elektroner i rörelse…, så varför påverkas resistansen på det viset? Svaret är att atomernas rörelser (som ökar med temperaturen) hindrar elektronernas rörelse (som samordnas av det elektriska fältet).

Här finns en länk till animeringar som illustrerar varför en varm ledare har högre resistans än en kall!

Elektriska kretsar – ström, spänning, resistans, energi och effekt

Fysik A - NV09FMTEfter dessa lektioner ska du veta / kunna

  • Symboler för komponenterna resistor, variabel resistor, strömbrytare, spänningskälla, voltmeter, amperemeter och lampa
  • Mäta spänning över en komponent
  • Mäta ström genom en komponent
  • Använda dig av Ohms lag
  • Använda dig av Kirchhoffs 1:a lag
  • Beräkna ersättningsresistans för serie- och parallellkopplade resistorer
  • Beräkna elektrisk effekt som en komponent utvecklar
  • Kunna använda dig av energienheter av typen kWh Fortsätt läsa ”Elektriska kretsar – ström, spänning, resistans, energi och effekt”

Ellära – Laddningar och elektriska fält

Fysik A - NV09FMTTidsplan: Lektionerna må. 11/10, on. 13/10, må. 18/10 och on. 20/10.

Laborationer: Grupp 1: fr. 15/10. Grupp 2: fr. 22/10

Efter dessa lektioner ska du veta / kunna

  • Känna till begreppen laddning och elementarladdning
  • Laddningars egenskaper i förhållande till varandra
  • Känna till och kunna använda dig utav begreppet elektrisk influens
  • Veta vad ett elektroskop är
  • Kunna använda Coulombs lag
  • Definiera enheterna 1 Volt och 1 Ampere
  • Definiera och använda dig utav begreppet Elektrisk fältstyrka Fortsätt läsa ”Ellära – Laddningar och elektriska fält”

Optik

Fysik A - NV09FMTTidsplan och omfattning

Vi kommer att arbeta med optikavsnittet under veckorna 37 – 39. Under vecka 37 kommer vi att gå igenom mycket teori kring optiken, och under vecka 38 och 39 kommer vi att arbeta med ett projekt om optiska instrument. Detta projekt är ett samarbete med Engelska A, vilket dels innebär att arbetet kan utföras på lektionerna i engelska dessa veckor (utöver fysiklektionerna) och dels att det ska presenteras på engelska. Här finns planeringen för detta projekt. Två laborationer kommer att genomföras i optik under dessa veckor (se länkar nedan). Fortsätt läsa ”Optik”

Kylskåp och termodynamikens huvudsatser

Fysik A - NV09FMTFörra lektionen märkte vi att när ett ämne avdunstar går det åt energi i form av värme. Vi märkte att etanol droppad på huden gav en större kyleffekt jämför med vatten av samma mängd. Förklaringen till det är att etanolen avdunstar lättare än vatten. Vid avdunstningen går åt energi, och den energin tas från huden (vilket märks genom att det känns kallt). Fortsätt läsa ”Kylskåp och termodynamikens huvudsatser”

Värmelära – Veckorna 35 och 36

Fysik A - NV09FMTEfter dessa lektioner ska du veta / kunna

  • Skilja på värme och temperatur
  • Temperaturangivelser i Kelvin
  • Använda dig av begreppet specifik värmekapacitet
  • Beräkna ett föremåls värmeenergi
  • Laborativt kunna bestämma en vätskas specifika värmekapacitet
  • Beräkna blandningstemperaturer givet vätskor och fasta material som blandas med olika temperaturer
  • Kunna använda dig utav och utföra beräkningar på smält- och ångbildningsentalpi
  • Kunna förklara hur ett kylskåp fungerar
  • Känna till termodynamikens fyra huvudsatser (dessa kommer att behandlas översiktligt under någon av lektionerna v. 36) Fortsätt läsa ”Värmelära – Veckorna 35 och 36”

Uppgifter när du inte labbar vecka 34

Fysik A - NV09FMTDenna veckas laboration har med energi att göra. Då vi kör laboration två dagar denna vecka (det kommer vi i allmänhet inte att göra) är det inte mer än rätt att den grupp som inte arbetar med laborationen har lite andra uppgifter inom temat att göra.

Jag rekommenderar denna vecka arbete i övningsboken. På sidan 26 börjar energiavsnittet, och det inleds med ett antal lösta exempel som bör studeras. Uppgifterna jag rekommenderar att du jobbar med på egen hand är:

5.9, 5.10, 5.12, 5.15, 5.19 och 5.29 (vilka återfinns på sidorna 27 och 28 i övningsboken).

Nästa vecka börjar vi med avsnittet Värme, som också det är en energiform.

Energi i samhällsdebatten

Fysik A - NV09FMTEtt viktigt mål med fysikämnet i skolan är att den studerande skall ”utveckla sin förmåga att kvantitativt och kvalitativt beskriva, analysera och tolka fysikaliska fenomen och skeenden i vardagen, naturen, samhället och yrkeslivet” (citat från Skolverkets ämnesbeskrivning för fysik).

I dagens Svenska Dagbladet finns ett debattinlägg rörande e-fakturor. Jag vill särskilt lyfta ett stycke som rör vårt nuvarande avsnitt: Fortsätt läsa ”Energi i samhällsdebatten”