Effekt och verkningsgrad

Fysik A - NV09FMTDenna vecka har temat varit effekt och verkningsgrad. Det står ganska utförligt i boken, men jag vill ändå trycka på några saker:

  • Effekt är energi (eller arbete) per tidsenhet. 1 J/s = 1 Watt.
  • Alla apparater (såsom motorer, lampor, värmeelement) utvecklar en viss effekt. Denna effekt utvecklas alltså hela tiden apparaten är igång. Begreppet watt/sekund blir meningslöst på denna nivå. (Ok, om effekten varierar över tiden kan man beräkna hur snabbt variationen sker. Då får man enheten Watt/sekund. Men det arbetar vi inte med i Fysik A.)
  • Alla energiöverföringar är behäftade med en viss verkningsgrad. Det kommer sig utav att energi inte går att överföra utan värmeförluster (värme som inte går att använda till något ”nyttigt”).
  • Viktig alternativ energienhet: 1 Wattsekund (1Ws) = 1 Joule. 1kWh = 3,6MJ. Elräkningen baserar sig på den omsatta (”förbrukade”) energin. Mäts ofta i kWh (kilowattimmar).

Det är mycket viktigt att var och en känner sig bekväm med grundläggande beräkningar och omvandlingar. Rekommenderade uppgifter på detta avsnitt är: 515, 517, 519, 520, 521 och 522. Desutom har jag gjort en stencil med några fler rekommenderade uppgifter av grundläggande typ.

Energi mm – Planering för resten av terminen

Fysik A - NV09FMTDenna gång hann vi börja på ett nytt avsnitt innan jag hade börjat blogga om det. Energi är ett av de områden som är absolut viktigast i fysiken att förstå konceptet kring, vi kommer att möta det i många olika tillämpningar både i Fysik A och Fysik B.

Viktiga begrepp vi gått igenom:

  • Energiprincipen – Energi kan inte skapas eller förintas, bara omvandlas mellan olika former
  • Mekanikens gyllene regel – Det vi vinner i kraft förlorar vi i väg
  • Energiformerna kinetisk energi och potentiell energi (med tillhörande metoder att beräkna dem)
  • Hur vi hanterar övergångar mellan potentiell energi och kinetisk energi matematiskt
  • Mekaniskt arbete – man kan se energi som ett ”lagrat arbete”. Man kan även utföra ett arbete på ett föremål, vilket innebär att föremålets energi höjs Fortsätt läsa ”Energi mm – Planering för resten av terminen”

Resterande om krafter

Fysik A - NV09FMTVälkomna tillbaka från Påsklovet!

Jag har till viss del använt lovet till planering och reflexion över inlärning, och kommit fram till följande: vi kommer inte att gå igenom avsnittet Kraftmoment innan provet! Det innebär att vi redan har gått igenom all teori som provet kommer att handla om. De tre lektioner som är kvar innan provet kommer vi att ägna åt repetition och fördjupning, nedan finns ett dokument bifogat som vi till viss del kommer att utgå ifrån.

Grundlaggande uppgifter.pdf

Krafter och kraftmoment

Fysik A - NV09FMTTidsplan: Må. 22/3, On. 24/3, Må. 29/3, On. 31/3, Må. 12/4, On. 14/4, On. 21/4. Prov Må. 26/4.
Laborationer: Ti. 23/4 (Grupp 1), Ti. 30/4 (Grupp 2, kl. 16 – 17), Ti. 13/4 (Grupp 1), Ti. 20/4 (Grupp 2)

Omfattning i boken Nexus A: Sid. 55 – 75 samt sid. 112 – 113.
Övrigt material: Detta dokument som behandlar teorin kring krafter och kraftmoment. Det är även troligt att det under avsnittets gång dyker upp ytterligare material som illustrerar något begrepp. Det kommer dock inte att behandla någon ny teori, utan snarare visualisera något av krafter eller kraftmoment. Fortsätt läsa ”Krafter och kraftmoment”

Typuppgifter på accelererad rörelse

Fysik A - NV09FMTVi gick ju igenom ett antal typuppgifter på accelererad rörelse idag på lektionen. Jag har sammanställt dessa med resonemang och lösningar som jag delar ut nästa lektion Jag sa ju också att dessa uppgifter var på G-nivå. Den sista uppgiften i häftet är dock på högre nivå då insikt krävs om starthastighetens och accelerationens olika riktning. Häftet skall ses som ett komplement till boken och tidigare utdelat material.

Simulering på likformig acceleration

Fysik A - NV09FMTEn simulering som visar ett föremål som accelererar likformigt finns här. Notera s-t-, v-t- och a-t-grafernas utseende. Man kan välja utgångshastigheter, -poositioner och accelerationer själv. Testa att variera; även negativa värden är tillåtna. Utmana dig själv: hur kommer graferna att se ut givet dina inställningar?

Likformig och accelererad rörelse

Fysik A - NV09FMTDetta avsnitt (Kapitel 3 i Nexus A) utgör en av fysikens grunder, nämligen likformig och accelererad rörelse. I dokumentet som är länkat nedan finns en sammanfattning på det som jag som lärare vill trycka på i avsnittet. Det blev lite mer komplex formatering i form av grafer och diagram än vad som på ett enkelt sätt skulle kunna publicerats som ett blogginlägg, varför det blev en pdf-fil istället.

Det är mycket viktigt att var och en arbetar med de rekommenderade uppgifterna för att inte komma efter. Försök att till varje uppgift föreställa den fysikaliska situationen istället för att bara leta efter rätt formel. Det är stor risk att hitta en formel som tycks svara på det efterfrågade, men som inte passar till den givna fysikaliska situationen.

Likformig och accelererad rörelse.pdf

Vecka 3 – 4: Introduktion till Fysik A och Densitet

Fysik A - NV09FMTVälkommen till kursen Fysik A!

Under denna period kommer vi att att behandla prefix, SI-enheter (och omvandling mellan dessa), värdesiffror och densitet. Om detta står att läsa på sidorna 13 – 23 i Nexus A.

Du kommer att märka att vi använder oss av en del matematik i fysiken. Men fysik är inte matematik. Matematiken innebär till stor del logik och abstrakta resonemang kring tal som inte har någon koppling till den fysiska världen, medan fysiken utgår från den fysiska världen. Sedan förklaras och förutsägs den fysiska världen med hjälp av matematiken. Fortsätt läsa ”Vecka 3 – 4: Introduktion till Fysik A och Densitet”