Ett par mätvärdesövningar i fysik

I gymnasiefysiken är ett av de centrala innehållen att kunna hantera mätvärden kvantitativt. Ett sätt att göra det på är att låta mätvärdena representeras i ett diagram, och utifrån grafen dra slutsatser och göra förutsägelser.

Min egen erfarenhet säger att det är lätt att spänna över ett kanske för stort område när jag har gjort övningar på detta. Det är någorlunda lätt att ta fram en laboration som ger mätvärden på t ex läget som funktion av tid, energi som funktion av temperatur eller spänning som funktion av ström.

I början av fysikstudierna blir det en ganska stor apparat för elever att hantera både laboration och en metod att hantera den data som laborationen ger; om flera steg ska göras i en följd är det vanligt att ett  senare steg upplevs som väldigt mycket svårare jämfört med vad det skulle ha varit om detta steg gavs som ett separat problem.

Jag brukar numera försöka vara väldigt medveten om när jag gör vad och vilket syfte jag har med övningen ifråga, och delar nu med mig av två exempel som tränar centralt innehåll i såväl Fysikens karaktär, arbetssätt och matematiska metoder som Energi och energiresurser.

De båda exemplen nedan hoppas jag tränar en metod att hantera mätdata. Att sedan ta fram mätdata från en laboration är en annan sak, och målet är givetvis att elever lär sig att hantera data från sina egna mätningar.

Fortsätt läsa ”Ett par mätvärdesövningar i fysik”

Accelerationsdata från mobilen

Dagens moderna telefoner innehåller en mängd sensorer. Jag misstänker att många av dessa primärt är till för få en bra användarupplevelse under nyttjande av t ex spel. Det finns dock appar som kan extrahera rådatan från sensorerna, så att denna kan behandlas på valfritt sätt. Detta passar utmärkt i fysikundervisningen.

Jag gjorde själv några experiment där jag under några situationer mätte accelerationen med telefonen. Nedan finns mina genererade grafer. Jag kommenterar inte graferna, men konstaterar att vissa ser ut som ”skolexempel”, medan andra har lite egendomliga ojämnheter.

I samtliga fall är den positiva accelerationsriktningen uppåt, och ett fritt fall motsvarar accelerationen -1g.

Forts. hur kan man skapa sådana här grafer?…

Några tankar om laborationer i gymnasiets fysikundervisning

På den gymnasieskola som jag är lärare på har vi under åren av och till diskuterat syftet med fysiklaborationer. Varför laborerar vi i fysik? Vad ska eleverna få ut av en laboration? Hur ska en laborationsredogörelse se ut? Hur ska redogörelserna bedömas?

Ett sätt att kanske hitta svar på frågorna är att titta på Skolverkets kursprov i fysik, där det också ingår en laborativ del. De är visserligen frivilliga att genomföra på skolorna, men jag tror att uppgiftstyperna kan ses som representativa för vad Skolverket avser med sina formuleringar i ämnesplanen. Där finns bl a följande relevanta punkter i det centrala innehållet: Fortsätt läsa ”Några tankar om laborationer i gymnasiets fysikundervisning”

Bestäm flödestätheten på Jordens magnetfält!

Fysik B - NV09FMTEn klassisk laboration man brukar göra i kursen Fysik B är att bestämma ett värde på flödestätheten på Jordens magnetfält. Även jag brukar låta klasserna utföra laborationen, men detta år fanns inte en sådan möjlighet. Därför tänkte jag att det näst bästa är att själv göra de nödvändiga mätningarna och ge värdena. Vid närmare eftertanke så tror jag inte att det är det näst bästa – jag tror att det ger större möjlighet till träning på ett annat viktigt område inom fysiken: nämligen övning på att strukturera data under mindre tidspressade förhållanden än under en laboration. Fortsätt läsa ”Bestäm flödestätheten på Jordens magnetfält!”

Laboration – Bestäm tjockleken bly som halverar intensiteten av gammastrålning

Fysik B - NV08FMTTidigare har vi sett hur ett tunt skikt, nästan av vilket material som helst, kan stoppa α-strålning. Det beror på att α-partiklarna utgörs av heliumkärnor, som är förhållandevis stora när de ska igenom en barriär. β-strålning kräver ett tätare material, men här är också partiklarna mindre; β-strålning utgörs av elektroner. Slutligen har vi γ-strålning, den utgörs utav fotoner. För att stoppa γ-strålning krävs bly, eller något annat tätt material. Fortsätt läsa ”Laboration – Bestäm tjockleken bly som halverar intensiteten av gammastrålning”

Rörelsemängd och impuls

Fysik B - NV09FMTTidsplan

må. 17/1, on. 19/1, må. 24/1, må. 31/1, on. 2/2, må. 7/2 och on. 9/2 .
Laboration Grupp 1: fr. 21/1. Grupp 2: fr. 28/1.

Ingående avsnitt

4.1 – 4.6 (sid. 76 – 89) i Heureka! B.

Rekommenderade uppgifter

4.1 – 4.27, dock ej 4.16.

På lektionstid kommer vi att lösa uppgifterna 4.1, 4.4, 4.6, 4.8, 4.9, 4.10, 4.18, 4.20, 4.22, 4.24, 4.25, 4.26 och 4.27. Fortsätt läsa ”Rörelsemängd och impuls”

Optik

Fysik A - NV09FMTTidsplan och omfattning

Vi kommer att arbeta med optikavsnittet under veckorna 37 – 39. Under vecka 37 kommer vi att gå igenom mycket teori kring optiken, och under vecka 38 och 39 kommer vi att arbeta med ett projekt om optiska instrument. Detta projekt är ett samarbete med Engelska A, vilket dels innebär att arbetet kan utföras på lektionerna i engelska dessa veckor (utöver fysiklektionerna) och dels att det ska presenteras på engelska. Här finns planeringen för detta projekt. Två laborationer kommer att genomföras i optik under dessa veckor (se länkar nedan). Fortsätt läsa ”Optik”

Undersök vågrörelse i datorsimuleringar

Fysik B - NV08FMTDetta inlägg utgör basen till en laboration baserad på simuleringar.

Periodtid och frekvens

Rita en harmonisk våg (elongation som funktion av tid) med periodtiden 10 ms och 5 ms i ett samma diagram. Beräkna frekvensen på respektive våg. Hur kan utseendet på en våg med hög respektive låg frekvens beskrivas?

Vågens utbredningshastighet och hastighet på partiklar som undergår vågrörelse Fortsätt läsa ”Undersök vågrörelse i datorsimuleringar”