Här publiceras nu de gemensamma uppgifter, inklusive graferna på de funktioner av ”de blandade funktionstyperna”, vi arbetade med under repetitionen under vecka 2. Alla uppgifter är av relevans till proven denna vecka!
Etikett: dokument
Denna märkning indikerar att posten har ett länkat dokument knutet till sig.
Rörelsemängd och impuls
Tidsplan
må. 17/1, on. 19/1, må. 24/1, må. 31/1, on. 2/2, må. 7/2 och on. 9/2 .
Laboration Grupp 1: fr. 21/1. Grupp 2: fr. 28/1.
Ingående avsnitt
4.1 – 4.6 (sid. 76 – 89) i Heureka! B.
Rekommenderade uppgifter
4.1 – 4.27, dock ej 4.16.
På lektionstid kommer vi att lösa uppgifterna 4.1, 4.4, 4.6, 4.8, 4.9, 4.10, 4.18, 4.20, 4.22, 4.24, 4.25, 4.26 och 4.27. Fortsätt läsa ”Rörelsemängd och impuls”
Mer om induktion och växelström
Jag märkte att jag inte har skrivit något om det sista i Kapitel 9. Vi hade ju en lärarkandidat som på ett bra sätt höll genomgångarna och laborationen på de sista delarna i kapitlet, så jag själv kom lite ifrån bloggandet under denna tid. Men så här under första jullovsveckan har jag möjlighet att komma ikapp med det jag missat!
Avsnitt som vi arbetat med (utöver det som gåtts igenom i inlägget Intro till induktion): 9.5 – 9.11
Rekommenderade uppgifter (utöver de som nämnts i inlägget Intro till induktion): 9.16, 9.17, 9.21, 9.23, 9.25, 9.26, 9.27, 9.32, 9.33, 9.35 och 9.36
Laboration: Diverse experiment med spolar och magneter (länk kommer att uppdateras) Fortsätt läsa ”Mer om induktion och växelström”
Svartkroppsstrålning och Plancks konstant
Lektionen idag var, som någon uttrycket det, något av det filosofiska hållet. Vi började med att jämföra hur temperaturen på vatten förändrades när vi hällde upp det i två kärl: ett vitt och ett svart. Experimentet blev inte helt lyckat, framförallt då de båda termometrarna inte var kalibrerade. Dock kom vi fram till slutsatsen att kärlen måste avge lika mycket energi som de tar emot, annars hade kärlen blivit varmare och varmare för att till slut bli varmare än vattnet. Detta är orimligt – vår vardagsförståelse säger oss att ett kärl (eller en mugg) inte blir varmare och varmare, utan att temperaturen följer med innehållets temperatur. Fortsätt läsa ”Svartkroppsstrålning och Plancks konstant”
Teckenstudium av derivata
Instruktioner för laborationsrapport
Enligt önskemål så publiceras här dokumentet Riktlinjer för skrivande av laborationsrapport!
Exponentialfunktioner och logaritmer
- Origo Kapitel 2.2
- Detta dokument som går igenom hur ekvationer med den obekanta som exponent löses samt exempel på beräkning med halveringstid.
Mål med avsnittet
- Kunna avgöra om en funktion är en exponentialfunktion ur det algebraiska funktionsuttrycket
- Kunna avgöra om en exponentialfunktion är växande eller avtagande med hjälp såväl graf som algebraiskt funktionsuttryck
- Kunna använda tillväxtfaktorer i växande och avtagande funktioner
- Kunna teckna en exponentialfunktion utifrån två punkter på en graf (eller då punkterna är angivet på annat sätt)
- Kunna skriva om potensuttryck med basen 10
- Lösa ekvationer med obekanta som exponent
- Kunna använda logaritmlagarna för potens, produkt och kvot
- Kunna använda och ställa upp grundläggande samband för de naturliga processer (t ex bakterietillväxt och radioaktivt sönderfall) som beskrivs med hjälp av exponentialfunktioner
- Känna till och kunna använda begreppet halveringstid
Tidsplan
Fr. 1/10, må. 4/10, ti. 5/10 samt fr. 8/10
Rekommenderade uppgifter
Fr. 1/10: 2201, 02, 04, 05, 07, 08, 09, 10, 11, 12
Må. 4/10 och ti 5/10: 2213, 15, 17, 18, 19, 21, 22, 24, 25, 27, 29, 31, 33, 34, 36, 38, 39, 41, 45, 47
Fr. 8/10: 2250, 52, 53, 54, 56, 58, 60, 61, 62
Elektriska fält
Tidsplan: fr. 1/10, ti. den 5/10 (lab. gr. 1), to. 7/10, fr. 8/10, ti. 12/10 (lab. gr.2), to. 14/10 samt fr. 15/10.
Material
- Heureka Fysik B Avsnitten 7.1, 7.2, 7.3, 7.4, 7.5, 7.6 och 7.7 ( sid. 166 – 177)
- Uppgifter: 7.1, 7.2, 7.3, 7.5, 7.6, 7.8, 7.9, 7.10, 7.12, 7.13, 7.14, 7.15, 7.16, 7.17, 7.18, 7.20, 7.21, 7.22, 7.24, 7.25, 7.26 och 7.30
- Kompletterande dokument om potentialvandring
- Mathematicademonstrationen Faraday Cage, vilken förklarar varför inte elektriska fält tränger igenom metaller eller andra ledande material.
Laboration
- Bestämma fältlinjer och ekvipotentiallinjer hos dipoler med olika form på elektroderna
Grupp 1: Tisdagen den 5 oktober, Grupp 2: Tisdagen den 12 oktober. Fortsätt läsa ”Elektriska fält”
Interferens i tunna skikt
I häftet Ljus som vågrörelse finns en del som förklarar hur interferens kan uppstå i tunna skikt. Interferens är som bekant fenomenet då två vågor förstärker eller släcker ut varandra. Vi har tittat på det när ljus passerar genom smala spalter, varpå vi kan se förstärkningar respektive utsläckningar på en skärm. Fortsätt läsa ”Interferens i tunna skikt”
Optik
Vi kommer att arbeta med optikavsnittet under veckorna 37 – 39. Under vecka 37 kommer vi att gå igenom mycket teori kring optiken, och under vecka 38 och 39 kommer vi att arbeta med ett projekt om optiska instrument. Detta projekt är ett samarbete med Engelska A, vilket dels innebär att arbetet kan utföras på lektionerna i engelska dessa veckor (utöver fysiklektionerna) och dels att det ska presenteras på engelska. Här finns planeringen för detta projekt. Två laborationer kommer att genomföras i optik under dessa veckor (se länkar nedan). Fortsätt läsa ”Optik”