Kategori: NV09FMT

Kategori för alla inlägg i matematik och fysik rörande klass NV09FMT.

Rationella uttryck och dito funktioner

Matematik C - NV09FMTDetta blogginlägg blir kortfattat, dels pga tidsbrist och dels för att det mesta av det genomgångna har behandlats i Matematik A och B.

Förra veckan så arbetade vi med s.k rationella uttryck och funktioner. Ett rationellt uttryck är ett uttryck skrivet i ”bråkform”, med ett polynom i täljare respektive nämnare. Detta kan sedan hanteras i form av förenkling eller skrivas som en ekvation.

Skillnaden mellan ett uttryck och en ekvation är att uttrycket ”står för sig självt”; det kan eventuellt förenklas och man kan sätta in olika värden för variabeln (så antar uttrycket olika värden). En ekvation består av två stycken uttryck som skall vara lika med varandra, det är i bästa fall ett eller flera värden på den obekanta som gör att likheten uppfylls (men en ekvation kan, som bekant, sakna lösning; det innebär att det inte finns något värde som uppfyller likheten). Fortsätt läsa ”Rationella uttryck och dito funktioner”

Kylskåp och termodynamikens huvudsatser

Fysik A - NV09FMTFörra lektionen märkte vi att när ett ämne avdunstar går det åt energi i form av värme. Vi märkte att etanol droppad på huden gav en större kyleffekt jämför med vatten av samma mängd. Förklaringen till det är att etanolen avdunstar lättare än vatten. Vid avdunstningen går åt energi, och den energin tas från huden (vilket märks genom att det känns kallt). Fortsätt läsa ”Kylskåp och termodynamikens huvudsatser”

Värmelära – Veckorna 35 och 36

Fysik A - NV09FMTEfter dessa lektioner ska du veta / kunna

  • Skilja på värme och temperatur
  • Temperaturangivelser i Kelvin
  • Använda dig av begreppet specifik värmekapacitet
  • Beräkna ett föremåls värmeenergi
  • Laborativt kunna bestämma en vätskas specifika värmekapacitet
  • Beräkna blandningstemperaturer givet vätskor och fasta material som blandas med olika temperaturer
  • Kunna använda dig utav och utföra beräkningar på smält- och ångbildningsentalpi
  • Kunna förklara hur ett kylskåp fungerar
  • Känna till termodynamikens fyra huvudsatser (dessa kommer att behandlas översiktligt under någon av lektionerna v. 36) Fortsätt läsa ”Värmelära – Veckorna 35 och 36”

Polynomfunktioner

Matematik C - NV09FMTUnder vecka vecka 35 och eventuellt en del av vecka 36 kommer vi att arbeta igenom avsnitt 1.2, som behandlar polynomfunktioner. De rekommenderade uppgifterna i avsnittet är följande:

1201, 1203, 1204, 1206, 1208, 1210, 1212, 1214, 1215, 1217, 1219 1220, 1222, 1224, 1226, 1228, 1230, 1232, 1234
1235, 1237, 1238, 1239, 1240, 12420 1244
1245 12470 1249, 1251, 1252, 1255
1256, 1257, 1259, 1261, 1262, 1264 Fortsätt läsa ”Polynomfunktioner”

Uppgifter när du inte labbar vecka 34

Fysik A - NV09FMTDenna veckas laboration har med energi att göra. Då vi kör laboration två dagar denna vecka (det kommer vi i allmänhet inte att göra) är det inte mer än rätt att den grupp som inte arbetar med laborationen har lite andra uppgifter inom temat att göra.

Jag rekommenderar denna vecka arbete i övningsboken. På sidan 26 börjar energiavsnittet, och det inleds med ett antal lösta exempel som bör studeras. Uppgifterna jag rekommenderar att du jobbar med på egen hand är:

5.9, 5.10, 5.12, 5.15, 5.19 och 5.29 (vilka återfinns på sidorna 27 och 28 i övningsboken).

Nästa vecka börjar vi med avsnittet Värme, som också det är en energiform.

Energi i samhällsdebatten

Fysik A - NV09FMTEtt viktigt mål med fysikämnet i skolan är att den studerande skall ”utveckla sin förmåga att kvantitativt och kvalitativt beskriva, analysera och tolka fysikaliska fenomen och skeenden i vardagen, naturen, samhället och yrkeslivet” (citat från Skolverkets ämnesbeskrivning för fysik).

I dagens Svenska Dagbladet finns ett debattinlägg rörande e-fakturor. Jag vill särskilt lyfta ett stycke som rör vårt nuvarande avsnitt: Fortsätt läsa ”Energi i samhällsdebatten”

Effekt och verkningsgrad

Fysik A - NV09FMTDenna vecka har temat varit effekt och verkningsgrad. Det står ganska utförligt i boken, men jag vill ändå trycka på några saker:

  • Effekt är energi (eller arbete) per tidsenhet. 1 J/s = 1 Watt.
  • Alla apparater (såsom motorer, lampor, värmeelement) utvecklar en viss effekt. Denna effekt utvecklas alltså hela tiden apparaten är igång. Begreppet watt/sekund blir meningslöst på denna nivå. (Ok, om effekten varierar över tiden kan man beräkna hur snabbt variationen sker. Då får man enheten Watt/sekund. Men det arbetar vi inte med i Fysik A.)
  • Alla energiöverföringar är behäftade med en viss verkningsgrad. Det kommer sig utav att energi inte går att överföra utan värmeförluster (värme som inte går att använda till något ”nyttigt”).
  • Viktig alternativ energienhet: 1 Wattsekund (1Ws) = 1 Joule. 1kWh = 3,6MJ. Elräkningen baserar sig på den omsatta (”förbrukade”) energin. Mäts ofta i kWh (kilowattimmar).

Det är mycket viktigt att var och en känner sig bekväm med grundläggande beräkningar och omvandlingar. Rekommenderade uppgifter på detta avsnitt är: 515, 517, 519, 520, 521 och 522. Desutom har jag gjort en stencil med några fler rekommenderade uppgifter av grundläggande typ.

Energi mm – Planering för resten av terminen

Fysik A - NV09FMTDenna gång hann vi börja på ett nytt avsnitt innan jag hade börjat blogga om det. Energi är ett av de områden som är absolut viktigast i fysiken att förstå konceptet kring, vi kommer att möta det i många olika tillämpningar både i Fysik A och Fysik B.

Viktiga begrepp vi gått igenom:

  • Energiprincipen – Energi kan inte skapas eller förintas, bara omvandlas mellan olika former
  • Mekanikens gyllene regel – Det vi vinner i kraft förlorar vi i väg
  • Energiformerna kinetisk energi och potentiell energi (med tillhörande metoder att beräkna dem)
  • Hur vi hanterar övergångar mellan potentiell energi och kinetisk energi matematiskt
  • Mekaniskt arbete – man kan se energi som ett ”lagrat arbete”. Man kan även utföra ett arbete på ett föremål, vilket innebär att föremålets energi höjs Fortsätt läsa ”Energi mm – Planering för resten av terminen”

Resterande om krafter

Fysik A - NV09FMTVälkomna tillbaka från Påsklovet!

Jag har till viss del använt lovet till planering och reflexion över inlärning, och kommit fram till följande: vi kommer inte att gå igenom avsnittet Kraftmoment innan provet! Det innebär att vi redan har gått igenom all teori som provet kommer att handla om. De tre lektioner som är kvar innan provet kommer vi att ägna åt repetition och fördjupning, nedan finns ett dokument bifogat som vi till viss del kommer att utgå ifrån.

Grundlaggande uppgifter.pdf

Planering för avsnitten Sannolikhet och Statistik

Matematik B - NV09FMTVälkomna tillbaka från Påsklovet!

Så har det blivit dags för de sista kapitlen i Matematik B – Sannolikhet och Statistik. Jag tror att jag hade gjort en alltför optimistisk terminsplanering i början av terminen; jag räknar nog med att vi behöver fyra veckor för dessa båda kapitel. Mattelektionerna drabbas också hårt av resursdagar under vecka 16, vilket gör att schemat blir lite mer pressat än jag tänkt mig. Men; jag tror att vi ska klara av det också!

Beträffande MVG-delen av Prov 2 så kommer vi att göra den fredagen den 16 april av orsaker jag kommer att komma in på under nästa lektion. Det innebär att vi kommer att ha ”vanliga” lektioner på måndag och tisdag under vecka 15.

Beträffande de närmaste halvklasslektionerna kommer Grupp 2 att göra en lite laboration som har med sannolikhet att göra tisdagen den 13 april kl. 16 – 17, grupp 1 åtnjuter denna förmån tisdagen därpå; den 20 april.

Planeringen för avsnitten bifogas nedan!

Planering Sannolikhet och statistik.pdf