Vecka 37: Prov och start med algebra

Matematik A - NV09FMTVeckas uppgifter i Origo AB

 

 

Tisdag: Repetition inför prov
Onsdag: Prov
Torsdag: 2101, 2103, 2105, 2107, 2108, 2110, 2112, 2114, 2116, 2118, 2119
Fredag: 2120, 2122, 2123, 2124, 2126, 2128, 2130, 2132, 2134, 2136, 2137, 2139

I Kapitel 1 stiftade vi bekantskap med begreppet uttryck. Förhoppningsvis så lärde du dig (eller kunde redan!) teckna olika uttryck för händelser som involverar tal, t ex teckna en kostnad för en händelse.

Nu i Kapitel 2 ökar vi abstraktionsgraden en smula. Här är det inte nödvändigtvis fråga om ett givet tal i uttrycken, utan talen vi ser att talen kan ersättas med variabler. Läs om detta på sidan 50 i Origo AB. Fortsätt läsa ”Vecka 37: Prov och start med algebra”

Vecka 36: Forts. Om tal

Matematik A - NV09FMTVeckans uppgifter i Origo AB

 

 

Tisdag: 1235,1236,1237, 1238, 1239, 1241, 1242, 1244, 1245
Onsdag: 1301, 1304, 1306, 1307, 1308, 1309, 1312, 1314, 1315, 1316, 1317, 1318, 1321 , 1323, 1325, 1327b, 1330, 1332, 1333, 1334, 1336, 1339, 1340, 1341
Torsdag: 1342, 1344, 1346, 1347, 1348, 1349, 1351, 1353, 1354
Fredag: Repetitions- och reservtid
Uttryck

Ofta så ombeds du som elev att teckna ett matematiskt uttryck för en viss händelse. Ett uttryck är den ”räkneföljd” som används för att beräkna någonting. T ex kan man teckna ett uttryck som beräknar kostnaden för en 1,5 kg äpplen och 2 kg bananer, då äpplena kostar 19,90 kr/kg och bananerna 24,50 kr/kg. Uttrycket lyder då:

Kostnaden =1.5\cdot 19.90+2\cdot 24.50

Ombeds vi dessutom beräkna värdet av uttrycket ska det förstås göras, men ofta är det själva uppställandet av uttrycken som man som elev ”faller på”. Fortsätt läsa ”Vecka 36: Forts. Om tal”

Vecka 35: Om tal

Matematik A - NV09FMTSäkert känner  du till att man delar upp tal i t ex positiva tal, negativa tal, heltal och bråktal. I gymnasiematten ska vi dock formalisera indelningen en aning.

De naturliga talen är nog de tal människan använde sig utav från början. Det är positiva heltal tillsammans med talet 0. Man talar om mängden naturliga tal: man kan tänka sig mängden som en låda som innehåller alla naturliga tal (som ju faktiskt är oändligt många!).

Nästa steg blir att inkludera de negativa heltalen. De naturliga talen tillsammans med mängden av de negativa talen kallas för heltal (som också är oändligt många, men här kan man fråga sig varför de inte är dubbelt så många som de naturliga talen!). Fortsätt läsa ”Vecka 35: Om tal”