På förekommen anledning vill jag förtydliga begreppet gitterkonstant. Gitterkonstanten ugörs av avståndet mellan två ritsor i ett gitter. Det anges naturligtvis i en längdenhet. Ofta brukar dock ett gitter märkas med hur många ritsor det finns per mm. När man ska räkna på detta i interferenssammanhang måste man omvandla denna märkning till avståndet (i meter) mellan två ritsor.
För konstruktiv interferens i ett gitter gäller följande samband:
där d är gitterkonstanten, 
Förra lektionen märkte vi att när ett ämne avdunstar går det åt energi i form av värme. Vi märkte att etanol droppad på huden gav en större kyleffekt jämför med vatten av samma mängd. Förklaringen till det är att etanolen avdunstar lättare än vatten. Vid avdunstningen går åt energi, och den energin tas från huden (vilket märks genom att det känns kallt). Fortsätt läsa ”Kylskåp och termodynamikens huvudsatser”
MaterialAvsnitt i Heureka! B: 3.1 – 3.7
Alternativ genomgång av teorin:Dokumentet Ljus som vågrörelse
Rekommenderade uppgifter: 3.1, 3.4, 3.5, 3.6, 3.7, 3.8, 3.10, 3.11, 3.12, 3.15, 3.16 och 3.17. Glöm heller inte övningsboken!
Mathematica-demonstrationer: Constructive And Destructive Interference och Multiple Slit Diffraction (Kräver programmet Wolfram CDF Player)
Övrigt webb-material: What Wavelength Goes With a Color? (bruten länk)(NASA)
Laboration: Bestämma en gitterkonstant samt bestämma det synliga ljusets våglängdsområde (Grupp 1: tisdag den 14 september, Grupp 2: tisdag den 21 september). Fortsätt läsa ”Ljus som vågrörelse”
Efter dessa lektioner ska du veta / kunna
Filmerna vi såg idag på lektionen finns på http://tinyurl.com/relativitetsfilmer.
Under vecka vecka 35 och eventuellt en del av vecka 36 kommer vi att arbeta igenom avsnitt 1.2, som behandlar polynomfunktioner. De rekommenderade uppgifterna i avsnittet är följande:
1201, 1203, 1204, 1206, 1208, 1210, 1212, 1214, 1215, 1217, 1219 1220, 1222, 1224, 1226, 1228, 1230, 1232, 1234
1235, 1237, 1238, 1239, 1240, 12420 1244
1245 12470 1249, 1251, 1252, 1255
1256, 1257, 1259, 1261, 1262, 1264 Fortsätt läsa ”Polynomfunktioner”
Denna veckas laboration har med energi att göra. Då vi kör laboration två dagar denna vecka (det kommer vi i allmänhet inte att göra) är det inte mer än rätt att den grupp som inte arbetar med laborationen har lite andra uppgifter inom temat att göra.
Jag rekommenderar denna vecka arbete i övningsboken. På sidan 26 börjar energiavsnittet, och det inleds med ett antal lösta exempel som bör studeras. Uppgifterna jag rekommenderar att du jobbar med på egen hand är:
5.9, 5.10, 5.12, 5.15, 5.19 och 5.29 (vilka återfinns på sidorna 27 och 28 i övningsboken).
Nästa vecka börjar vi med avsnittet Värme, som också det är en energiform.
Även om inte sommaren är slut, så är onekligen sommarlovet det. Fysik B-kursen är stor, så vi kommer omedelbart att sätta igång utefter den planering som kommer att leda oss genom kursen. Fortsätt läsa ”Välkomna tillbaka!”
Jag sa att jag skulle göra en ordentlig illustration över situationen i Uppgift 2.28 (där vi har två vågkällor som svänger i fas och bildar ett interferensmönster på en vattenyta). Denna finns nedan som pdf-fil, och jag kommer att gå igenom innebörden av den på lektion.
Ett viktigt mål med fysikämnet i skolan är att den studerande skall ”utveckla sin förmåga att kvantitativt och kvalitativt beskriva, analysera och tolka fysikaliska fenomen och skeenden i vardagen, naturen, samhället och yrkeslivet” (citat från Skolverkets ämnesbeskrivning för fysik).
I dagens Svenska Dagbladet finns ett debattinlägg rörande e-fakturor. Jag vill särskilt lyfta ett stycke som rör vårt nuvarande avsnitt: Fortsätt läsa ”Energi i samhällsdebatten”
