Svart hål utslungat ur galax

Fysik B - NV08FMTDetta inlägg ansluter inte till vårt aktuella avsnitt – mekanisk vågrörelse, Däremot är det ur ett allmänfysikaliskt och astronomiskt perspektiv.

Det finns belägg för att det finns ett stort svart hål i centrum av spiralgalaxer; den typ av galax som Vintergatan hör till. Enligt denna artikel i Svenska Dagbladet har man nu kunnat lokalisera ett svart hål som slungats ut ur sin galax. Detta för att man tror att två svarta hål har kolliderat inne i galaxen, och av kraften i kollisionen slungats ut. Fortsätt läsa ”Svart hål utslungat ur galax”

Effekt och verkningsgrad

Fysik A - NV09FMTDenna vecka har temat varit effekt och verkningsgrad. Det står ganska utförligt i boken, men jag vill ändå trycka på några saker:

  • Effekt är energi (eller arbete) per tidsenhet. 1 J/s = 1 Watt.
  • Alla apparater (såsom motorer, lampor, värmeelement) utvecklar en viss effekt. Denna effekt utvecklas alltså hela tiden apparaten är igång. Begreppet watt/sekund blir meningslöst på denna nivå. (Ok, om effekten varierar över tiden kan man beräkna hur snabbt variationen sker. Då får man enheten Watt/sekund. Men det arbetar vi inte med i Fysik A.)
  • Alla energiöverföringar är behäftade med en viss verkningsgrad. Det kommer sig utav att energi inte går att överföra utan värmeförluster (värme som inte går att använda till något ”nyttigt”).
  • Viktig alternativ energienhet: 1 Wattsekund (1Ws) = 1 Joule. 1kWh = 3,6MJ. Elräkningen baserar sig på den omsatta (”förbrukade”) energin. Mäts ofta i kWh (kilowattimmar).

Det är mycket viktigt att var och en känner sig bekväm med grundläggande beräkningar och omvandlingar. Rekommenderade uppgifter på detta avsnitt är: 515, 517, 519, 520, 521 och 522. Desutom har jag gjort en stencil med några fler rekommenderade uppgifter av grundläggande typ.

Energi mm – Planering för resten av terminen

Fysik A - NV09FMTDenna gång hann vi börja på ett nytt avsnitt innan jag hade börjat blogga om det. Energi är ett av de områden som är absolut viktigast i fysiken att förstå konceptet kring, vi kommer att möta det i många olika tillämpningar både i Fysik A och Fysik B.

Viktiga begrepp vi gått igenom:

  • Energiprincipen – Energi kan inte skapas eller förintas, bara omvandlas mellan olika former
  • Mekanikens gyllene regel – Det vi vinner i kraft förlorar vi i väg
  • Energiformerna kinetisk energi och potentiell energi (med tillhörande metoder att beräkna dem)
  • Hur vi hanterar övergångar mellan potentiell energi och kinetisk energi matematiskt
  • Mekaniskt arbete – man kan se energi som ett ”lagrat arbete”. Man kan även utföra ett arbete på ett föremål, vilket innebär att föremålets energi höjs Fortsätt läsa ”Energi mm – Planering för resten av terminen”

Alternativt material

Fysik B - NV07MTJag hittade en Powerpoint-presentation som tar upp kärnfysiken på ungefär sammma sätt som boken, skillnaden är bara sättet att presentera det på (olika människor tillgodogör sig ju information bäst på olika sätt). Jag tar inte ansvar för innehållet, men det kan mycket väl utgöra ett komplement till boken om det är något som någon fastnar på, eller helt enkelt vill bedriva sina studier aktivt. Sedan tar detta material upp saker, framför allt i slutet, som inte ingår i detta läsavsnitt. Powerpointpresentationen finns här.

Inför provet den 7 maj

Fysik B - NV07MTSnart dags för det sista fysikprovet!

Ingående avsnitt till detta är 13.1 – 13.10 i Heureka! B. De rekommenderade uppgifterna, vilka följer nedan, tar visserligen upp saker som ingår i senare avsnitt (men även ur tidigare avsnitt / kapitel); men det är tillämpningar på det vi redan gått igenom. Orientera er bland uppgifterna, nästa vecka (måndag och onsdag) kommer vi att arbeta med dessa på lektionstid.

Nu på fredag, 30/4 kommer vi (förhoppningsvis!) att göra en laboration som går ut på att bestämma den tjocklek med bly som krävs för att hindra i genomsnitt 50% av gammastrålningen att passera.

Sammanställning av rekommenderade uppgifter: 13.1 – 13.6, 13.11,. 13.13, 13.15, 13.16, 13.17, 13.19, 13.20, 13.21, 13.24, 13.27, 13.29 och 13.33.

Kärnfysik – Del 2

Fysik B - NV07MTVi har ju tidigare behandlat energi – mass-ekvivalensen, och vad det får för konsekvenser för massan i en atomkärna där det finns bindningsenergi. De senaste lektionerna har vi även talat om den strålning som uppkommer i samband med sönderfall av tyngre nuklider till lättare sådana. Det finns tre huvudtyper av sådan joniserande strålning; α-, β- och γ-strålning. Vad beträffar β-strålning förekommer den i två varianter; β+ (består av positroner) och β- (består av elektroner). Läs mer om de olika strålningstyperna på sidorna 350 – 358 i Heureka! B. Det jag speciellt vill trycka på är de olika typerna av β-strålning; samtidigt som en positron emitteras så emitteras också en liten partikel som kallas för neutrino. Om det är en elektron som emitteras sänds neutrinons antipartikel ut – antineutrino. Eftersom det är två partiklar (i respektive fall) som sänds ut, varav det bara är den ena som utgör strålningen (positronen respektive elektronen) så kommer strålningen att variera i energi beroende på en slumpmässig energifördelning mellan de ingående partiklarna (se Fig. 15, sid. 355). Fortsätt läsa ”Kärnfysik – Del 2”

Stående vågor

Fysik B - NV08FMTUnder den förra lektionen studerades hur vågor beter sig då de interfererar med varandra (superpositionsprincipen) samt hur de reflekteras mor en fast respektive en lös ändpunkt. Vi började att beröra begreppen resonansfrekvens och stående våg. En stående våg uppkommer då en gående våg reflekteras, varpå den reflekterade vågen interfererar med den inkommande under vissa villkor. Som det hörs på namnet kommer den stående vågen inte att fortskrida i någon riktning; däremot kommer de ingående partiklarna att röra sig – utom på vissa ställen på vågen. Några exempel på stående vågor ser vi i animeringarna på denna sida: Fortsätt läsa ”Stående vågor”

Undersök vågrörelse i datorsimuleringar

Fysik B - NV08FMTDetta inlägg utgör basen till en laboration baserad på simuleringar.

Periodtid och frekvens

Rita en harmonisk våg (elongation som funktion av tid) med periodtiden 10 ms och 5 ms i ett samma diagram. Beräkna frekvensen på respektive våg. Hur kan utseendet på en våg med hög respektive låg frekvens beskrivas?

Vågens utbredningshastighet och hastighet på partiklar som undergår vågrörelse Fortsätt läsa ”Undersök vågrörelse i datorsimuleringar”

Vågrörelse – grunder

Fysik B - NV08FMTPulser

Den första typen av puls man kanske kommer i kontakt med under ”aktiva” experiment är kanske de man kan skapa på en lina genom att ”slå till” på den. Det är ganska roligt att betrakta hur pulsen sprider sig utefter linan, för att slutligen försvinna. Fortsätt läsa ”Vågrörelse – grunder”

Vågrörelse, planering

Fysik B - NV08FMTJag har gjort en planering för avsnittet Vågrörelse (vilket kommer att vara de avslutande avsnittet denna termin!), med tidsplan och rekommenderade uppgifter. Denna kan laddas ned här. Det kommer att finnas separata blogginlägg för de olika delmomenten i kapitlet.