En fråga som ställdes idag på fysiken var i vilken ordning elektronorbitalerna noteras (skrivs). Det verkar inte finnas något enhetligt praxis för detta. På denna sida på Wikipedia finns ett stycke där det står: Fortsätt läsa ”Om notation för orbitaler”
Andraderivata mm
Detta inlägg är en introduktion till begreppet andraderivata, innehållande figurer och tillämpningsområden.
Tidsplan för avsnittet Andraderivata
Lektionerna den 21 mars och 22 mars
Avsnittets omfattning i Origo D
Sid. 26 – 34
Rekommenderade uppgifter i Origo D
1201, 1203, 1205, 1208, 1211, 1213, 1215, 1216, 1217, 1218, 1223, 1224, 1225, 1228, 1233, 1234, 1238 (Uppgifterna på sid. 34 är i princip representativa för Matematik C. Hur kan man lösa dem med kunskaper ur D-kursen?) Fortsätt läsa ”Andraderivata mm”
Centralrörelse och harmonisk svängningsrörelse
I detta inlägg finns en del teori, figurer och interaktiva demonstrationer som har med centralrörelse och harmonisk svängningsrörelse att göra.
Fortsätt läsa ”Centralrörelse och harmonisk svängningsrörelse”
Atomfysik – v. 11 och 12
I detta inlägg finns dokument med teori om Bohrs atommodell samt utveckling mot vågbeskrivning av partiklar.
Material v. 11 och 12
- Avsnitten 12.5 – 12.9
- Dokumentet Bohrs postulat och utveckling mot vågbeskrivning av partiklar
- Dokumentet Kvanttal – En orientering
- Lösningsförslag till Uppgift 12.16 i Heureka! B
- En film vi kommer att se v. 12 Fortsätt läsa ”Atomfysik – v. 11 och 12”
Newton-Raphson
Vi har tidigare sett att derivata är ett utmärkt verktyg vid optimeringsproblem (finn maximum och minimum för en given funktion); det kommer vi för övrigt att återkomma till om en vecka. Dessförinnan ska vi ta en titt på ytterligare en tillämpning, nämligen ekvationslösning med hjälp av derivata. Fortsätt läsa ”Newton-Raphson”
Träffa rätt i kast
Vi prövade ju på att träffa en korg med en boll utskjuten från en katapult under en lektion. Många uppgifter inom kaströrelsen har med det att göra: var kommer en boll att landa givet vissa parametrar alternativt var ska en katapult placeras och hur ska den riktas för att träffa ett givet mål?
Lite resonemang om hur detta kan lösas finns i detta dokument. Här finns även några separata uppgifter vi kommer att arbeta med. De kvarvarande lektionerna innan provet kommer vi att ägna åt dessa uppgifter samt uppgifterna 5.20, 5.22 och 5.23; som alla är på detta inslagna tema.
Uppdatering: Här finns ett dokument som beskriver två olika matematiska representationer av kaströrelsen.
Derivatan av ln x
Detta inlägg handlar om hur en funktion som innehåller den naturliga logaritmen deriveras.
För att derivera funktionen y = ln x kan man göra omskrivningen Fortsätt läsa ”Derivatan av ln x”
Atomfysik, spektrum
Material v. 10
- Avsnitten 12.1 – 12.4 samt 12.10
- Avsnitten 1.1 och 1.2 av dokumentet Utveckling mot vågbeskrivning av elektroner
- Energinivådiagram för väteatomen (finns även ett liknande i boken, men jag tycker detta är bättre)
- Utdelad härledning av Bohrradien och väteatomens energinivåer utifrån Bohrs postulat i kombination med klassisk rörelsemängd Fortsätt läsa ”Atomfysik, spektrum”
Lösningen till Delfinhoppet
Förra lektionen arbetade vi med en uppgift som gick ut på att beräkna hastigheten för en delfin som hoppade en viss höjd och längd. Ett lösningsförslag finns här.
Derivatan av sammansatta funktioner
Lektionstid att arbeta med detta avsnitt: Tisdagen den 22 och fredagen den 25 februari (sedan Sportlov!)
Rekommenderade uppgifter: 1150, 52, 54, 55, 57, 59, 60, 61, 63 + separata tillämpade uppgifter (som vi kommer att arbeta med framför allt under fredagens lektion). Fortsätt läsa ”Derivatan av sammansatta funktioner”