Det sista vi gör i Fysik B-kursen är att ta oss an ett någorlunda valfritt område i ämnet. Jag märker att det är svårt att kategorisera detta i ett tema, men det handlar såväl om mikro- och makrokosmos samt fysikens samhälleliga betydelse. Nedan finns de ämnesområden som är relevanta i förhålllande till ämnesplanen, samt några riktlinjer för arbetet. Fortsätt läsa ”Fördjupning och breddning – sista avsnittet”
Författare: magistern
Heisenbergs osäkerhetsrelation
För några veckor sedan gick vi igenom Heisenbergs osäkerhetsrelation. Det är en olikhet som processer i naturen lyder under i samband med att de blir iakttagna. Iakttagandet, oavsett hur det sker, innebär nämligen att minst en foton har studsat och överfört del av sin energi till det som iakttas. Det får konsekvenser för säkerheten i det vi mäter, det kommer inte att finnas något exakt värde på lägen och energier! Fortsätt läsa ”Heisenbergs osäkerhetsrelation”
Laboration – Bestäm tjockleken bly som halverar intensiteten av gammastrålning
Tidigare har vi sett hur ett tunt skikt, nästan av vilket material som helst, kan stoppa α-strålning. Det beror på att α-partiklarna utgörs av heliumkärnor, som är förhållandevis stora när de ska igenom en barriär. β-strålning kräver ett tätare material, men här är också partiklarna mindre; β-strålning utgörs av elektroner. Slutligen har vi γ-strålning, den utgörs utav fotoner. För att stoppa γ-strålning krävs bly, eller något annat tätt material. Fortsätt läsa ”Laboration – Bestäm tjockleken bly som halverar intensiteten av gammastrålning”
Favorit i repris
Favoritvideo i repris… Fortsätt läsa ”Favorit i repris”
Rotationsvolymer erhållna med skiv- och skalmetoden
När man bestämmer en rotationsvolym runt en koordinataxel kan det göras med ”skivmetoden”, som går ut på att man travar ”skivor” med en infinitesimal höjd över ett område. Summeras dessas volymer över axeln erhålls den totala volymen. Ett exempelresultat, baserat på rotation kring y-axeln, ses nedan.
Fortsätt läsa ”Rotationsvolymer erhållna med skiv- och skalmetoden”
Sambandet mellan derivata och integral
Igår gick vi igenom hur man beräknar en integral med s.k mittpunktsrektanglar. Vi märkte att metoden är generell, men för att få ett bra värde på integralen är vi ofta tvungna att använda ett stort antal mittpunktsrektanglar. Ett approximativt värde på integralen erhålls sedan då rektanglarnas areor summeras. Bökigt, men i vissa fall användbart. Fortsätt läsa ”Sambandet mellan derivata och integral”
Introduktion till integraler
Denna introduktion kommer vi att arbeta med under lektionerna må. 11 och ti. 12 april. Den 12 april kommer vi dock börja evaluera integraler med primitiva funktioner.
Rekommenderade uppgifter på denna introduktion: 2201, 02, 03, 05, 06, 08, 09, 11 (klassar jag ej som ”C-uppgift”).
I fysiken har vi sett att arean under en graf som beskriver hastigheten som funktion av tiden utgör den tillryggalagda sträckan. I flera andra fysikaliska sammanhang är vi intresserade av arean under en graf (här menas i första hand arean mellan grafen och x-axeln); kanske inte alltid för areans skull, utan snarare för vad den representerar. Fortsätt läsa ”Introduktion till integraler”
Några länkar om antipartiklar och neutrinos
Många av de frågor som ställdes under förra lektionen hade jag inget bra svar på, och i många fall finns ännu inga bra svar. Jag sammanställde nedanstående lilla länksamling för den intresserade som en utgångspunkt för vidare orientering. Fortsätt läsa ”Några länkar om antipartiklar och neutrinos”
Frigjord energi vid fusion och fission
En fråga på dagens lektion gällde hur massorna (energierna) förhåller sig mellan produkter och ursprung vid fusion och fission. Regeln är att de spontana processerna avger energi, och att dessa går i den riktningen mot järn och nickel (se bilden Bindningsenergi som funktion av masstal). Det innebär att produkterna, dvs det som står på höger sida om reaktionspilen, är lättare än ursprungsnukliden. Detta hoppas jag att det inte råder någon tvekan om. Fortsätt läsa ”Frigjord energi vid fusion och fission”
Atomkärnan, storlek och bindningsenergier
Det vi normalt tycker är litet och svagt kan i själva verket vara stort och starkt om det slås ut på den faktiska storleken. T ex är ju en myra stark som släpar laster långväga som överstiger dess kroppsmassa… Läs vidare om atomernas storlek och de i dessa verkande krafterna nedan! Fortsätt läsa ”Atomkärnan, storlek och bindningsenergier”