Vecka 8 och 10Rekommenderade uppgifter
5.15, 5.18, 5.19, 5.20, 5.22, 5.23, Lektionsuppgift beskriven nedan samt uppgiften Delfinhoppet
Lektionstid att arbeta med detta avsnitt: måndagen den 21 februari (OBS! endast en lektion)
Rekommenderade uppgifter på detta avsnitt: 1129, 32, 33, 35, 36, 37, 39, 42, 46 och 48 Fortsätt läsa ”Derivata av produkter och kvoter”
Ramar
Lektionstillfällen: må. 14/2, on. 16/2, må. 21/2, on. 23/2, må. 7/3, on. 9/3, må. 14/3 samt on. 16/3
Laborationstillfällen: Gr. 2: fr. 18/2. Gr. 1: fr. 25/2.
Problemlösningstillfällen: Gr.2: fr. 11/3, Gr. 1: fr. 18/3 Fortsätt läsa ”Rörelse i två dimensioner”
Nu när ni förhoppningsvis är som bäst uppe i repetitionen inför kursprovet på torsdag, vill jag även påminna om vikten att känna till vilka formler som kommer att finnas i den formelsamling ni får. Formelsamlingar till de olika kurserna återfinns här. Det är Skolverket som sköter denna sida, och där finns även formelsamling för nästa kurs, Matematik D.
Så här några dagar och två lektioner innan provet önskar jag var och en lycka till med inläsningen, och glöm inte att fråga så mycket som behövs!
Jag hoppas att var och en lyckas nå sina mål, och att det dessutom känts meningsfullt med studierna inför provet. Det finns naturligtvis uppgifter som känts svåra, men tänk gärna tillbaka ett år i tiden då kursen just hade startat: så många fysikaliska situationer som ännu då var outredda och främmande!
Den brittiske poeten Alexander Pope (1688 – 1744) skaldade: ”Nature and Nature’s laws lay hid in night;
God said, ’Let Newton be!’ and all was light”. Jag hoppas att Fysik B (hittills, än är det lite kvar!) givit något ljus i tillvaron för er som kämpat med den. Fortsätt läsa ”Lycka till på kursprovet!”
Idag avslutade vi den sista delen av kursen Matematik C. Den återstående tiden ((fyra lektioner, tror jag att det blir) innan kursprovet kommer vi att ägna åt repetition utifrån gamla nationella prov.
Idag på lektionen uppmanade jag var och en att utifrån en situation med sparade pengar varje år med en viss årlig räntesats ställa upp en tabell hur kapitalet kommer att växa från år till år. Syftat var att detta skulle mynna ut i en geometrisk serie som liknar dem som vi tidigare gått igenom (och genom skapandet av denna uppnå en högre förståelse för varför serien ser ut som den gör). Jag gjorde ett förslag på en sådan situation, som jag presenterar nedan om någon missade denna uppgift. Den utgår från ett årligt sparande på 1000 kronor med en räntesats på 5%. De färgade linjerna i den nedersta bilden i figuren hjälper till att upptäcka varifrån respektive term kommer ifrån. Klicka på bilden för att öppna den som pdf-fil av högre kvalitet.
Fortsätt läsa ”Ränta på ränta – varför det blir en geometrisk serie”
Finns en utmärkt sida med material i form av extrauppgifter med lösningar och simuleringar som direkt knyter an til vår lärobok i Fysik B. Detta webbstöd ligger här. Inloggningsuppgifter har meddelats på lektion.
Förra veckan definierade vi rörelsemängd. Denna veckas fokus ligger på begreppen elastisk respektive oelastisk stöt samt impuls. Definitionen på en fullständigt elastisk stöt är att summan av föremålens rörelseenergier bevaras i stöten (och ja, det blir alltid energiförluster vid växelverkan, så egentligen finns inga fullständigt elastiska stötar). Definitionen på en fullständigt oelastisk stöt är inte motsatsen, utan att de båda kolliderande föremålen fastnar i varandra. I det elastiska fallet bevaras som sagt rörelseenergin, i båda fallen bevaras rörelsemängden. Fortsätt läsa ”Olika typer av stötar samt impuls”
Uppgift 3133 i läroboken Origo C går ut på följande: I en familj finns det fem barn, där varje barn från fem års ålder får böcker i födelsedagspresent. Barnens åldrar utgör en aritmetisk serie med differensen 3. Det frågas sedan om hur gamla barnen är då de totalt fått 325 böcker.
En bra metod vid många problemställningar är att visualisera problemet. I det här fallet tror jag att det blir lättast i en tabell. Sedan gäller det att förstå innebörden i problemet för att slutligen teckna det matematiskt. För att underlätta att komma in i det tänkandet har jag gjort ett lösningsförslag här.
Idag definierade vi rörelsemängd begreppet rörelsemängd, och noterade att denna både har storlek och riktning. Vi noterade att rörelsemängden bevaras vid växelverkan (t ex kollisioner) om inga yttre krafter verkar på systemet (det innebär att summan av föremålens rörelsemängder, med hänsyn taget till tecken, är lika stor före som efter växelverkan). Vi gick dessutom igenom begreppet impuls, vilket innebär förändring i rörelsemängd, som med hjälp av Newtons andra lag kan kopplas till en kraft. Vi gick igenom ett exempel med en gevärskula som for iväg, varpå bössan fick en rekyl som vi beräknade hastigheten på (observera att den var negativ!).
Vi gjorde ett experiment med studsbollar som visade att en lätt boll ovanpå en tyngre flög iväg med mycket hög fart efter den arrangerade studsen. Förklaringsmodellen vi använde var impuls.
Sidor i boken: 76 – 81 (skall läsas till nästa lektion, ha då gärna frågor i beredskap)
Uppgifter som gavs var: 4.1, 4.4, 4.6, 4.8 och 4.18. Dessa skall göras klart till nästa gång.
Nästa lektion, som infaller måndagen den 31 januari, kommer vi tala om (och räkna med) elastiska och oelastiska stötar. Dessutom kommer vi att göra ytterligare ett studsbollexperiment, där vi bestämmer den resulterande kraften på en studsboll under studsen.