För dig som är sugen på lite djupdykning i de matematiska områdena linjär algebra och analys, så rekommenderas nedanstående spellistor som jag hittade på YouTube. Hade jag själv haft tillgång till dylikt material under (universitets)studierna hade vissa koncept underlättats enormt.
Mycket av det som tas upp ingår inte i gymnasiekurserna, och det som gör det tas ibland upp på ett annat sätt. Icke desto mindre är dessa förklaringar och animeringar en väldigt bra resurs 🙂
Entropi liknas ofta med oordning av partiklar. En hög entropi är detsamma som en stor oordning. Det finns t o m de som lite skämtsamt hävdar att t ex oordningen i hemmet ökar pga den fysikaliska lag, Termodynamikens andra huvudsats, som säger att entropin går mot ett maximum i ett isolerat system.
Nedanstående korta video ger en ansats till en mer generell förklaring om vad entropi egentligen är, och hur det kommer sig att värme flödar från varmare områden mot kallare.
Givetvis är det inte hela sanningen som tas upp i denna video på fem minuter. Den intresserade kan börja att orienteras sig t ex i denna Wikipedia-artikel, (eller ännu hellre den engelskspråkiga motsvarigheten till artikeln) som som tar upp både den mikroskopiska och den makroskopiska definitionen.
Jag hittade filmen, tillsammans med några frågor och relaterade dokument, på denna Ted-Ed-sida.
Nedanstående video är 2012 års vinnande bidrag i The Flame Challenge. Videoförklaringen tar på ett utmärkt sätt upp frågan vad egentligen en eldslåga är och varför den har de färger som den har utifrån den kemiska förbränningsprocessen, de kvantmekaniska energiövergångarna samt svartkroppstrålning.
The Flame Challenge är en årlig tävling arrangerad av Alan Alda Center for Communication. Tävlingen går ut på att förklara ett vetenskapligt fenomen för målgruppen 11-åringar. Jag har hört att om man bara kan ett ämne tillräckligt väl, kan man också ge förklaringar så att ett barn kan förstå. Min personliga uppfattning är att bra förklaringar som är relaterade till någon känd situation för målgruppen blir lättare att tillägna sig för vilken åldersgrupp som helst, även om det är ofrånkomligt att vissa abstraktioner måste göras.
Jag ser fram emot att ta del av finalisternas bidrag för årets tävling, som går ut på att förklara vad färg egentligen är.
Favoritvideo i repris… Fortsätt läsa ”Favorit i repris”
Vi har tidigare sett att derivata är ett utmärkt verktyg vid optimeringsproblem (finn maximum och minimum för en given funktion); det kommer vi för övrigt att återkomma till om en vecka. Dessförinnan ska vi ta en titt på ytterligare en tillämpning, nämligen ekvationslösning med hjälp av derivata. Fortsätt läsa ”Newton-Raphson”
Detta inlägg ansluter inte till vårt aktuella avsnitt – mekanisk vågrörelse, Däremot är det ur ett allmänfysikaliskt och astronomiskt perspektiv.
Det finns belägg för att det finns ett stort svart hål i centrum av spiralgalaxer; den typ av galax som Vintergatan hör till. Enligt denna artikel i Svenska Dagbladet har man nu kunnat lokalisera ett svart hål som slungats ut ur sin galax. Detta för att man tror att två svarta hål har kolliderat inne i galaxen, och av kraften i kollisionen slungats ut. Fortsätt läsa ”Svart hål utslungat ur galax”
Under den förra lektionen studerades hur vågor beter sig då de interfererar med varandra (superpositionsprincipen) samt hur de reflekteras mor en fast respektive en lös ändpunkt. Vi började att beröra begreppen resonansfrekvens och stående våg. En stående våg uppkommer då en gående våg reflekteras, varpå den reflekterade vågen interfererar med den inkommande under vissa villkor. Som det hörs på namnet kommer den stående vågen inte att fortskrida i någon riktning; däremot kommer de ingående partiklarna att röra sig – utom på vissa ställen på vågen. Några exempel på stående vågor ser vi i animeringarna på denna sida: Fortsätt läsa ”Stående vågor”
PulserDen första typen av puls man kanske kommer i kontakt med under ”aktiva” experiment är kanske de man kan skapa på en lina genom att ”slå till” på den. Det är ganska roligt att betrakta hur pulsen sprider sig utefter linan, för att slutligen försvinna. Fortsätt läsa ”Vågrörelse – grunder”
Här följer visualiseringarna som togs upp till det vi gick igenom idag, alltså bakgrunden till vågbeskrivning av partiklar i allmänhet och elektroners ”rörelseområde” kring atomkärnan i synnerhet. Fortsätt läsa ”Vågbeskrivning – visualiseringar”
Apropå kollisioner… Fortsätt läsa ”LHC Rap”