Några tankar om laborationer i gymnasiets fysikundervisning

På den gymnasieskola som jag är lärare på har vi under åren av och till diskuterat syftet med fysiklaborationer. Varför laborerar vi i fysik? Vad ska eleverna få ut av en laboration? Hur ska en laborationsredogörelse se ut? Hur ska redogörelserna bedömas?

Ett sätt att kanske hitta svar på frågorna är att titta på Skolverkets kursprov i fysik, där det också ingår en laborativ del. De är visserligen frivilliga att genomföra på skolorna, men jag tror att uppgiftstyperna kan ses som representativa för vad Skolverket avser med sina formuleringar i ämnesplanen. Där finns bl a följande relevanta punkter i det centrala innehållet: Fortsätt läsa ”Några tankar om laborationer i gymnasiets fysikundervisning”

Fysikaliska principer, Del 1 – Energiprincipen

All problemlösning i fysik utgår från någon eller några fysikaliska principer. Det kan t ex vara någon av Newtons rörelselagar, någon av termodynamikens huvudsatser eller någon av av de lagar som kan uttryckas med Maxwells ekvationer. En av gymnasiefysikens stora uppgifter är att eleverna ska lära sig anknyta vissa fysikaliska lagar till situationer, och därur kunna identifiera situationer och göra förutsägelser med hjälp av dessa. Ämnesplanen i gymnasiefysiken (Gy11) säger bl a att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • ”Kunskaper om fysikens begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder samt förståelse av hur dessa utvecklas.”
  • ”Förmåga att analysera och söka svar på ämnesrelaterade frågor samt att identifiera, formulera och lösa problem. Förmåga att reflektera över och värdera valda strategier, metoder och resultat.”

Syftet med den här serien av blogginlägg – Fysikaliska principer – är att utifrån några exempel på olika teman försöka påvisa hur de grundläggande fysikaliska principerna används för att lösa fysikaliska problem genom att teckna de ekvationer som är relaterade till principerna. Målet är att få en stor spridning på problemen och att tydliggöra kopplingen till den aktuella fysikaliska principen. Idag inleder jag serien med några exempel som har att göra med termodynamikens första huvudsats, Energiprincipen.
Fortsätt läsa ”Fysikaliska principer, Del 1 – Energiprincipen”

Sambedömning av projektet om atommodeller

Nu har det gått ett tag sedan mitt senaste inlägg i temat om atommodellsprojektet. Då hade eleverna just lämnat in sina arbeten om atommodellerna. Arbetsgången var sedan att eleverna skulle läsa varandras arbeten och kommentera dessa i grupp (vi kallade det kamratbedömning), varpå eleverna fick möjlighet att revidera dem. Efter revideringen (på ca en vecka) lämnade de in en slutgiltig version av arbetet, som bedömdes utifrån kunskapskrav i en matris.

Bedömningsmatris atommodellsprojekt

Fortsätt läsa ”Sambedömning av projektet om atommodeller”

Några reflexioner som projektet om atommodeller givit mig hittills

Nu har eleverna ”lämnat in” en första version av sina arbeten kring atommodeller i Fysik 1. Jag skriver ”lämnat in” då jag egentligen har haft tillgång till arbetet hela tiden genom Google Docs, men inte tittat annat än sporadiskt på det. Men nu ska jag gå igenom alla 24 inlämningar. Google Docs är för övrigt ett väldigt smidigt sätt att organisera sina filer, både i det enskilda arbetet och i sådana här fall när eleverna ska lämna in något. Atomprojekt - Elevernas inlämningar

Fortsätt läsa ”Några reflexioner som projektet om atommodeller givit mig hittills”

En första avstämning

Nu har mitt och Helenas ämnesövergripande samarbete löpt på några veckor, och vi börjar närma oss en punkt där vi dels

  • ska sammanfatta kollegernas initiala ståndpunkter kring ämnesövergripande projekt
  • ska utröna hur vi ska gå vidare i det kollegiala arbetet (ett av syftena med projektet är ju att undersöka om inställningen till samarbetsprojekt bland kollegerna förändras under vårt arbetes gång)
  • ska göra en första avstämning av elevernas arbeten (instruktionerna för dessa finns här)
  • ska börja fundera över hur eleverna kunskaper ska utvärderas i förhållande till ett ”läge utan projekt”

I veckan har vi låtit våra kolleger fylla i en enkät för att få en bild av deras syn på ämnesövergripande samarbete i fysik / kemi.

Fortsätt läsa ”En första avstämning”

Laboration med ”atomtema”

I måndags startade jag och Helena upp vårt samarbetstema om atommodeller med eleverna. Mina spontana reflexioner över detta är att jag kan konstatera att

  • Eleverna tyckte det var roligt.
  • Det gick bra att skapa dokumenten i Google Docs för eleverna, och dela dessa med Helena och mig.
  • Jag märker redan nu att jag samarbetet bär frukt i och med att Helena och jag delar på genomgångarna och elevernas arbetstid på våra respektive lektioner.
  • När jag hör elevernas diskussioner så märker jag att de tar arbetet på allvar och att kunskapen går framåt.
  • Jag säkert kan använda mig av elevernas erfarenheter i detta orienterade arbete när de läser Fysik 2, där det blir mer beräkningar.

Fortsätt läsa ”Laboration med ”atomtema””

Första lektionen i samarbetsprojektet

Genomförde den första lektionen i samarbetsprojektet om atomfysik idag. Eleverna skapade varsina dokument som de delar med mig och Helena samt påbörjade arbetet i sina grupper.

Eleverna var positiva till uppgiften. Tekniken funkade smidigt, de allra flesta skapade sina dokument, och jag sorterade dessa i min Google Drive. Nu är ramarna satta, och elevernas inlärningsarbete påbörjas. Fler tankar kommer.

Introduktion till atommodeller

Denna presentation använder jag i uppstarten av projektet om atommodeller. Syftet med denna är inte att vara en fullständig presentation, utan snarare en mycket sammanfattande orientering som ger möjliga ingångar till elevernas projekt om dessa.

En illustrativ video som visar hur Ernest Rutherford tänkte sig en modell av atomen efter resultatet av hans försök med att bombardera en tunn guldfolie med alfapartiklar.

Vad är egentligen en färg?

I tävlingen Flame Challenge, som jag tidigare har bloggat om, är utmaningen att man ska presentera en förklaring till ett fysikaliskt fenomen på ett sätt så att en 11-åring ska kunna förstå det.

Årets utmaning var att göra en presentation om vad en färg egentligen är. Vinnarna, tillsammans med sina bidrag, presenteras här. Jag tycker att greppet i den vinnande videon är både fantasieggande, roligt och klargörande. Se den gärna!

Elevinstruktioner för projektuppgiften om atomer

Tidigare har jag skrivit om den projektuppgift jag kommer att göra i en klass (i kursen Fysik 1 respektive Kemi 1 på gymnasiet) tillsammans med en kollega på skolan.

I detta dokument finns de fullständiga instruktionerna och kunskapskraven som bedöms.

På måndag drar det igång, och min största farhåga just nu är hur själva dokumentdelningen på Google kommer att fungera (inte rent tekniskt, men för mig och kollegan att få ett bra arbetsflöde på alla elevers dokument) . Eleverna kommer nämligen att skriva sina rapporter i Google Drive, och dela dessa med mig och kollegan.

Upcoming: en mycket översiktlig introduktionspresentation om atommodeller genom tiderna.