Beräkningar på accelererad rörelse

Att göra sträck- och hastighetsberäkningar på föremål som undergår accelererad rörelse kan vara lite klurigt. Jag gjorde tidigare en presentation som tar upp några vanliga typuppgifter i gymnasiefysiken. Den aktualiserades när jag återigen kom till det avsnittet i en klass.

Konsten att utföra beräkningar på accelererad rörelse är också äldre än man tidigare trodde. Denna artikel i Dagens Nyheter beskriver hur babylonierna gjorde beräkningar på planeten Jupiters gång över himlavalvet – för över 2 000 år sedan!

Beräkningar på accelererad rörelse

Arean på en cirkel – en historia

Efter att vi under en lektion i Matematik 5 arbetat med beräkningar på cirkelsegment, så googlade jag upp en detalj.

2000px-circularsegment-svg
Cirkelsegment

Det gjorde att jag hittade den här roliga historien:

Once upon a time there was a mathematician. His toilet was clogged. So he called the plumber. The plumber arrived later that evening, unclogged the toilet in 15 minutes, and handed the mathematician the bill. The mathematician looked at the bill and shouted: ”Great scott! What a bill! You plumbers must make a fortune charging people this much. Do you mind if I ask how much you make?”

Continue reading ”Arean på en cirkel – en historia”

Arean på en cirkel – en historia

Grattis på 100-årsdagen, Allmänna relativitetsteorin

albert_einstein_28nobel29
Einstein, år 1921

Den 25 november år 1915 lade Albert Einstein fram en teori som så smått (eller stort) skulle chockera världen. Den allmänna relativitetsteorin beskriver hur tid och rum förändras vid olika gravitationer (visste du t ex att tiden för dina fötter skiljer sig från tiden för ditt huvud med knappt en miljondels sekund, räknat på en livstid?). Jag ska inte skriva så mycket mer om denna; det finns det andra som har gjort bra inför denna dag.

T ex har såväl tidningarna Dagens nyheter och Svenska dagbladet publicerat varsin artikel av varsin professor idag. Och allas vår Randall Munroe (xkcd.com) har skrivit en artikel (med de 10 000 vanligaste engelska orden) som ger en liten inblick i teorin.

Här är länkarna till artiklarna: Continue reading ”Grattis på 100-årsdagen, Allmänna relativitetsteorin”

Grattis på 100-årsdagen, Allmänna relativitetsteorin

Accelerationsdata från mobilen

Dagens moderna telefoner innehåller en mängd sensorer. Jag misstänker att många av dessa primärt är till för få en bra användarupplevelse under nyttjande av t ex spel. Det finns dock appar som kan extrahera rådatan från sensorerna, så att denna kan behandlas på valfritt sätt. Detta passar utmärkt i fysikundervisningen.

Jag gjorde själv några experiment där jag under några situationer mätte accelerationen med telefonen. Nedan finns mina genererade grafer. Jag kommenterar inte graferna, men konstaterar att vissa ser ut som ”skolexempel”, medan andra har lite egendomliga ojämnheter.

I samtliga fall är den positiva accelerationsriktningen uppåt, och ett fritt fall motsvarar accelerationen -1g.

Forts. hur kan man skapa sådana här grafer?…

Accelerationsdata från mobilen

Några tankar om laborationer i gymnasiets fysikundervisning

På den gymnasieskola som jag är lärare på har vi under åren av och till diskuterat syftet med fysiklaborationer. Varför laborerar vi i fysik? Vad ska eleverna få ut av en laboration? Hur ska en laborationsredogörelse se ut? Hur ska redogörelserna bedömas?

Ett sätt att kanske hitta svar på frågorna är att titta på Skolverkets kursprov i fysik, där det också ingår en laborativ del. De är visserligen frivilliga att genomföra på skolorna, men jag tror att uppgiftstyperna kan ses som representativa för vad Skolverket avser med sina formuleringar i ämnesplanen. Där finns bl a följande relevanta punkter i det centrala innehållet: Continue reading ”Några tankar om laborationer i gymnasiets fysikundervisning”

Några tankar om laborationer i gymnasiets fysikundervisning

Fysikaliska principer, Del 1 – Energiprincipen

All problemlösning i fysik utgår från någon eller några fysikaliska principer. Det kan t ex vara någon av Newtons rörelselagar, någon av termodynamikens huvudsatser eller någon av av de lagar som kan uttryckas med Maxwells ekvationer. En av gymnasiefysikens stora uppgifter är att eleverna ska lära sig anknyta vissa fysikaliska lagar till situationer, och därur kunna identifiera situationer och göra förutsägelser med hjälp av dessa. Ämnesplanen i gymnasiefysiken (Gy11) säger bl a att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • ”Kunskaper om fysikens begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder samt förståelse av hur dessa utvecklas.”
  • ”Förmåga att analysera och söka svar på ämnesrelaterade frågor samt att identifiera, formulera och lösa problem. Förmåga att reflektera över och värdera valda strategier, metoder och resultat.”

Syftet med den här serien av blogginlägg – Fysikaliska principer – är att utifrån några exempel på olika teman försöka påvisa hur de grundläggande fysikaliska principerna används för att lösa fysikaliska problem genom att teckna de ekvationer som är relaterade till principerna. Målet är att få en stor spridning på problemen och att tydliggöra kopplingen till den aktuella fysikaliska principen. Idag inleder jag serien med några exempel som har att göra med termodynamikens första huvudsats, Energiprincipen.
Continue reading ”Fysikaliska principer, Del 1 – Energiprincipen”

Fysikaliska principer, Del 1 – Energiprincipen

Sambedömning av projektet om atommodeller

Nu har det gått ett tag sedan mitt senaste inlägg i temat om atommodellsprojektet. Då hade eleverna just lämnat in sina arbeten om atommodellerna. Arbetsgången var sedan att eleverna skulle läsa varandras arbeten och kommentera dessa i grupp (vi kallade det kamratbedömning), varpå eleverna fick möjlighet att revidera dem. Efter revideringen (på ca en vecka) lämnade de in en slutgiltig version av arbetet, som bedömdes utifrån kunskapskrav i en matris.

Bedömningsmatris atommodellsprojekt

Continue reading ”Sambedömning av projektet om atommodeller”

Sambedömning av projektet om atommodeller

Några reflexioner som projektet om atommodeller givit mig hittills

Nu har eleverna ”lämnat in” en första version av sina arbeten kring atommodeller i Fysik 1. Jag skriver ”lämnat in” då jag egentligen har haft tillgång till arbetet hela tiden genom Google Docs, men inte tittat annat än sporadiskt på det. Men nu ska jag gå igenom alla 24 inlämningar. Google Docs är för övrigt ett väldigt smidigt sätt att organisera sina filer, både i det enskilda arbetet och i sådana här fall när eleverna ska lämna in något. Atomprojekt - Elevernas inlämningar

Continue reading ”Några reflexioner som projektet om atommodeller givit mig hittills”

Några reflexioner som projektet om atommodeller givit mig hittills

En första avstämning

Nu har mitt och Helenas ämnesövergripande samarbete löpt på några veckor, och vi börjar närma oss en punkt där vi dels

  • ska sammanfatta kollegernas initiala ståndpunkter kring ämnesövergripande projekt
  • ska utröna hur vi ska gå vidare i det kollegiala arbetet (ett av syftena med projektet är ju att undersöka om inställningen till samarbetsprojekt bland kollegerna förändras under vårt arbetes gång)
  • ska göra en första avstämning av elevernas arbeten (instruktionerna för dessa finns här)
  • ska börja fundera över hur eleverna kunskaper ska utvärderas i förhållande till ett ”läge utan projekt”

I veckan har vi låtit våra kolleger fylla i en enkät för att få en bild av deras syn på ämnesövergripande samarbete i fysik / kemi.

Continue reading ”En första avstämning”

En första avstämning