Kallare än absoluta nollpunkten eller snabbare än ljuset?

Det är alltid kittlande att pröva gränserna. Vilken fysiklärare har inte fått dylika frågor –  ”Men vad skulle hända om…; teoretisk alltså?” Svaret är i många fall att det är just teorierna som sätter begränsningen. T ex är en av kärnpunkterna i relativitetsteorin att ljusfarten är en hastighetsbegränsning i universum. Och komma under temperaturen noll kelvin, hur skulle det gå då vi lärt oss att atomer rör sig långsammare och långsammare vid allt lägre temperatur – för att sedan avstanna helt vid den definitiva fryspunkten? Fortsätt läsa ”Kallare än absoluta nollpunkten eller snabbare än ljuset?”

Kallare än absoluta nollpunkten eller snabbare än ljuset?

Hur snabbt kan en Tesla accelerera från 0 till 100 km/h?

Dagens introduktion av en fysiklektion med en Teknikklass:

Tesla Model S

En Tesla Model S P85D har data enligt nedan. Beräkna med hjälp av dessa hur snabbt bilen skulle kunna accelerera från 0 till 100 km/h. (Bortse från friktion och luftmotstånd.)

tesla-prestanda.PNG

tesla-dimensioner.PNG

Ledtrådar

  • Hur stort arbete utför motorn på bilen under accelerationen?
  • Hur definieras effekt?

Det blev en nyttig beräkning. Nu blev den beräknade accelerationstiden betydligt kortare än den som står i testprotokollet. Beror givetvis på verkliga förhållanden med luftmotstånd och friktion. Men det är ändå en nyttig beräkning i ett sammanhang som eleverna verkade uppskatta.

Referens här.

Hur snabbt kan en Tesla accelerera från 0 till 100 km/h?

Fysikaliska principer, Del 1 – Energiprincipen

All problemlösning i fysik utgår från någon eller några fysikaliska principer. Det kan t ex vara någon av Newtons rörelselagar, någon av termodynamikens huvudsatser eller någon av av de lagar som kan uttryckas med Maxwells ekvationer. En av gymnasiefysikens stora uppgifter är att eleverna ska lära sig anknyta vissa fysikaliska lagar till situationer, och därur kunna identifiera situationer och göra förutsägelser med hjälp av dessa. Ämnesplanen i gymnasiefysiken (Gy11) säger bl a att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • ”Kunskaper om fysikens begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder samt förståelse av hur dessa utvecklas.”
  • ”Förmåga att analysera och söka svar på ämnesrelaterade frågor samt att identifiera, formulera och lösa problem. Förmåga att reflektera över och värdera valda strategier, metoder och resultat.”

Syftet med den här serien av blogginlägg – Fysikaliska principer – är att utifrån några exempel på olika teman försöka påvisa hur de grundläggande fysikaliska principerna används för att lösa fysikaliska problem genom att teckna de ekvationer som är relaterade till principerna. Målet är att få en stor spridning på problemen och att tydliggöra kopplingen till den aktuella fysikaliska principen. Idag inleder jag serien med några exempel som har att göra med termodynamikens första huvudsats, Energiprincipen.
Fortsätt läsa ”Fysikaliska principer, Del 1 – Energiprincipen”

Fysikaliska principer, Del 1 – Energiprincipen

Några reflexioner som projektet om atommodeller givit mig hittills

Nu har eleverna ”lämnat in” en första version av sina arbeten kring atommodeller i Fysik 1. Jag skriver ”lämnat in” då jag egentligen har haft tillgång till arbetet hela tiden genom Google Docs, men inte tittat annat än sporadiskt på det. Men nu ska jag gå igenom alla 24 inlämningar. Google Docs är för övrigt ett väldigt smidigt sätt att organisera sina filer, både i det enskilda arbetet och i sådana här fall när eleverna ska lämna in något. Atomprojekt - Elevernas inlämningar

Fortsätt läsa ”Några reflexioner som projektet om atommodeller givit mig hittills”

Några reflexioner som projektet om atommodeller givit mig hittills

Inspirationskväll på Fysikum

Den 16 januari hade fysikinstitutionen, Fysikum, på Stockholms universitet en inspirationskväll för intresserade gymnasieelever. Det bjöds på några korta föreläsningar, en fysikshow, ett besök i ett av laboratorierna respektive teleskopet och, just det, mat!

Fysikinstitutionens korridorer
Fysikinstitutionens korridorer

Ett 60-tal elever från hela Stockholm hade kommit; de ställde flera bra frågor till doktoranderna som höll i kvällen, t ex ”Hur kan man veta att neutrinos finns när man inte kan fånga in dem?”. Fortsättning…

Inspirationskväll på Fysikum

Ibland går det snabbt

På bara några minuter blev en oklarhet om ljusets hastighet i en tidningsartikel utredd över Twitter nu på söndagsförmiddagen:

En liten detalj som jag i det här fallet kände till som företeelse, men det är ofta de små pusselbitarna som lägger saker tillrätta (som i det här fallet en formulering som hade fallit bort i en tidningsartikel). En förutsättning för att kunna få de bra svaren är ofta att de rätta frågorna ställs.

Hur utnyttjas detta i skolundervisning? Min erfarenhet är att matematik- och fysikämnena genererar många specifika frågor om hur ett problem ska lösas. Jag som lärare riskerar att springa runt och svara och lösa problem samtidigt som jag blir upptagen och otillgänglig för andra elever. Ett av mina mål för undervisningen är att i en medveten grad hjälpa eleverna att formulera en fråga som de kan ha användning för snarare än att förklara lösningen på problemet det första jag gör. En utmaning som jag nu ska ta mig an är att låta eleverna formulera frågor på sociala medier (till lämpliga forum och personer), och låta dem gå framåt där.

För vad gör en vetgirig människa när hon inte har något svar? Då måste hon ha verktyg att formulera specifika frågor och veta var hon kan ställa dem. Och i denna kunskapsintensiva värld kanske vissa verktyg är viktigare än vissa svar. Dessutom har jag märkt att när en elev formulerar en välgenomtänkt fråga så kommer hon ofta på svaret själv. vet jag att eleven förstått något på riktigt.

Ibland går det snabbt