Talföljder och summor

Matematik C - NV09FMTDetta avsnitt i matematiken kommer att vara det avslutande i vår Matematik C. Vi har redan kommit i kontakt med begreppet talföljd i Matematik A, och vi kommer att återstifta bekantskapen med såväl följder definierade i en sluten formel som rekursivt definierade följder.

Huvudmomentet är dock två typerna av serier; de aritmetiska serierna och de geometriska serierna. I detta inlägg ger jag en introduktionsförklaring till dessa begrepp, och i slutet så finns några uppgifter att lösa med hjälp av kalkylprogram. Fortsätt läsa ”Talföljder och summor”

Dr. Quantum-videon

Fysik B - NV08FMTEtt fysiskt objekt är uppenbarligen av dubbelnatur. Men om ”den ena naturen” är en våg, som enbart beskrivs matematiskt, kan vi då tala om en fysikalisk dubbelnatur? Vad skulle i så fall tala för det respektive emot det? Härmed ger jag utmaningen att ställa frågan och diskutera vidare på lämpligt internetforum, t ex http://www.physicsforums.com/ .

Introduktionsuppgift

Fysik B - NV09FMTDenna uppgift är den första uppgiften vi ska arbeta med i Fysik B. Den syftar till att få ett begrepp om rörelsemängdens bevarande.

De gemensamma repetitionsuppgifterna

Matematik C - NV09FMTHär publiceras nu de gemensamma uppgifter, inklusive graferna på de funktioner av ”de blandade funktionstyperna”, vi arbetade med under repetitionen under vecka 2. Alla uppgifter är av relevans till proven denna vecka!

UV-strålning från glaslampa

Fysik B - NV08FMTDen utmärkta frågan hur det kommer sig att ultraviolett strålning kommer igenom en lampas glaskropp, men inte genom en tunn glasskiva, ställdes i fredags i samband med demonstrationen av den fotoelektriska effekten. Jag ställde frågan på ett fysikforum, läs gärna den tråden här. Är svaret fullständigt? Någon som vill gå vidare?

Nästa gång är det er tur att ställa frågan och redovisa svaren 🙂

Wallenbergs fysikpris

Fysik B - NV08FMTDen 27 januari är det kvalificeringstävling för Wallenbergs fysikpris. Tävlingen är tredelad: kvalificeringstävlingen på skolan, finaltävling i Umeå och internationella fysikolympiaden i Bangkok. De 12 – 15 bästa deltagarna i Sverige går vidare till finalen i Umeå, och de fem bästa i finalen går vidare till den internationella finalen i Bangkok. Minst två av de sex uppgifterna i kvalificeringstävlingen kan lösas enart med kunskaper i Fysik A.

Kvalificeringstävlingen är 5 timmar lång, och vilken tid på dagen den går är ännu inte bestämt.

Länk till informationsmaterial om innehåll, priser mm finns här!

Länk till övningsmaterial finns här!

Anmälan till Nikodemus senast måndag den 17 januari.

Introduktion till rörelsemängd

Fysik B - NV09FMTFöljande två problem kommer vi att arbeta med under Lektion 1, den 17 januari

  • Fundera över, och konkretisera på olika sätt: vad är en kraft?
  • Fundera över följande problem: en vagn med känd massa släpps ned för ett lutande plan (av känd längd och känd höjd). Den stoppas i botten av en stav med modellera, varpå staven trycks in en viss bit (den intryckta sträckan mäts). Hur kan man ur denna situation bestämma den genomsnittliga kraft som vagnen påverkas av från modelleran?

Syftet med dessa introduktionsproblem är att närma oss begreppet impuls, som både har med kraft och rörelsemängd att göra.

Studsande bollar mm – Länkar

Fysik B - NV09FMTJag hittade några länkar korrelerade till demonstrationen om de studsande bollarna vi kommer att göra på fredag. Dessa utgörs avBouncingballs och nedanstående YouTube-klipp:

En annan ”tillämpning” på detta koncept är det som på engelska kallas ”gravity assist”. Det går ut på att rymdfarkoster använder planeters gravitation för att accelerera (slungas vidare ut i rymden). Detta omfattar riktningsändringar i krökta banor, så det är inget som behandlas matematiskt i Fysik B. Den intresserade kan dock läsa om det på denna sida från NASA. Lustigt att studsande bollar kan förklara gravitationsslungor!

Rörelsemängd och impuls

Fysik B - NV09FMTTidsplan

må. 17/1, on. 19/1, må. 24/1, må. 31/1, on. 2/2, må. 7/2 och on. 9/2 .
Laboration Grupp 1: fr. 21/1. Grupp 2: fr. 28/1.

Ingående avsnitt

4.1 – 4.6 (sid. 76 – 89) i Heureka! B.

Rekommenderade uppgifter

4.1 – 4.27, dock ej 4.16.

På lektionstid kommer vi att lösa uppgifterna 4.1, 4.4, 4.6, 4.8, 4.9, 4.10, 4.18, 4.20, 4.22, 4.24, 4.25, 4.26 och 4.27. Fortsätt läsa ”Rörelsemängd och impuls”

Potensfunktioner – inför laboration

Fysik B - NV08FMTVi gjorde ju en övning som gick ut på att logaritmera potens- och exponentialfunktioner. Fördelen med logaritmering är att man kan anpassa sådan funktioner till en rät linje (där lutningen kommer att säga något om funktionen, och därmed det förlopp som man undersöker). Direkt efter lovet kommer vi att göra en laboration som går ut på att undersöka hur temperaturstrålning och effekt är relaterade till varandra. Då kommer denna metod med logaritmering (och tolkning av lutningens innebörd) att komma tillpass.

Nedan finns länkar till övningsdokumentet, till en Excel-fil som påvisar hur potensfunktioner kan logaritmeras och ritas upp samt en pdf-fil av detta Excel-dokument (om Excel-filen inte går att öppna pga versionsproblem). Testa gärna metoden på en exponentialfunktion, vi kommer att göra det gemensamt i samband med en laboration som behandlar joniserande strålnings avtagande genom en blybarriär senare under kursen.