Förra lektionen märkte vi att när ett ämne avdunstar går det åt energi i form av värme. Vi märkte att etanol droppad på huden gav en större kyleffekt jämför med vatten av samma mängd. Förklaringen till det är att etanolen avdunstar lättare än vatten. Vid avdunstningen går åt energi, och den energin tas från huden (vilket märks genom att det känns kallt). Fortsätt läsa ”Kylskåp och termodynamikens huvudsatser”
Etikett: termodynamik
Värmelära – Veckorna 35 och 36
Efter dessa lektioner ska du veta / kunna
- Skilja på värme och temperatur
- Temperaturangivelser i Kelvin
- Använda dig av begreppet specifik värmekapacitet
- Beräkna ett föremåls värmeenergi
- Laborativt kunna bestämma en vätskas specifika värmekapacitet
- Beräkna blandningstemperaturer givet vätskor och fasta material som blandas med olika temperaturer
- Kunna använda dig utav och utföra beräkningar på smält- och ångbildningsentalpi
- Kunna förklara hur ett kylskåp fungerar
- Känna till termodynamikens fyra huvudsatser (dessa kommer att behandlas översiktligt under någon av lektionerna v. 36) Fortsätt läsa ”Värmelära – Veckorna 35 och 36”
Italienresenärer!
Ni som åker till Italien måste arbeta lite med fysiken under resans gång. De avsnitt som skall gås igenom är av mer förståelseinriktad karaktär än räkneinriktad. Det har med värmeöverföring och termodynamikens huvudsatser att göra. Nedanstående material är aktuellt:
- Sidorna 138 – 146 i Nexus (handlar bl a om värmeöverföring och kylskåp)
- Gå igenom denna externa presentation (handlar om värmepumpar, anknyter till avsnittet ovan i boken)
- Detta dokument (Termodynamik på 10 minuter, är vad det låter som)
- Uppgifterna 712 – 715 på sid. 146 i Nexus
Ingen speciell redovisning kommer att avkrävas vid hemkomsten, men måndagen den 9/11 har vi prov på Kapitel 7.
Värmeöverföring – komplettering
Detta utgör en komplettering till inlägget för vecka 41, 42
Vi har ju talat om specifik värmekapacitet, specifik smältentalpi och specifik ångbildngsentalpi. Vi har ju också gått igenom hur energiöverföringar beräknas. Har man ett system som ökar temperaturen genom flera faser, t ex is som värms upp -> smälter -> vatten som värms -> vatten som förångas -> ånga som värms, gäller följande totala samband för energiöverföringen (för olika c och 
Fysik A – lektioner vecka 41 och 42: Värmeöverföring
Efter dessa lektioner ska du veta / kunna
- Skilja på värme och temperatur
- Temperaturangivelser i Kelvin
- Använda dig av begreppet specifik värmekapacitet
- Beräkna ett föremåls värmeenergi
- Beräkna blandningstemperaturer givet vätskor och fasta material som blandas med olika temperaturer
- Kunna använda dig utav och utföra beräkningar på smält- och ångbildningsentalpi
Material
- Nexus sid. 129 – 131, 132 – 137
- Uppgifter: 701, 703, 704, 706, 707, 708, 711, 720, 722, 723, 726, 728, 730.
- Laboration: Bestämning av vätskors specifika värmekapacitet