En första avstämning

Nu har mitt och Helenas ämnesövergripande samarbete löpt på några veckor, och vi börjar närma oss en punkt där vi dels

  • ska sammanfatta kollegernas initiala ståndpunkter kring ämnesövergripande projekt
  • ska utröna hur vi ska gå vidare i det kollegiala arbetet (ett av syftena med projektet är ju att undersöka om inställningen till samarbetsprojekt bland kollegerna förändras under vårt arbetes gång)
  • ska göra en första avstämning av elevernas arbeten (instruktionerna för dessa finns här)
  • ska börja fundera över hur eleverna kunskaper ska utvärderas i förhållande till ett ”läge utan projekt”

I veckan har vi låtit våra kolleger fylla i en enkät för att få en bild av deras syn på ämnesövergripande samarbete i fysik / kemi.

Fortsätt läsa ”En första avstämning”

Laboration med ”atomtema”

I måndags startade jag och Helena upp vårt samarbetstema om atommodeller med eleverna. Mina spontana reflexioner över detta är att jag kan konstatera att

  • Eleverna tyckte det var roligt.
  • Det gick bra att skapa dokumenten i Google Docs för eleverna, och dela dessa med Helena och mig.
  • Jag märker redan nu att jag samarbetet bär frukt i och med att Helena och jag delar på genomgångarna och elevernas arbetstid på våra respektive lektioner.
  • När jag hör elevernas diskussioner så märker jag att de tar arbetet på allvar och att kunskapen går framåt.
  • Jag säkert kan använda mig av elevernas erfarenheter i detta orienterade arbete när de läser Fysik 2, där det blir mer beräkningar.

Fortsätt läsa ”Laboration med ”atomtema””

Första lektionen i samarbetsprojektet

Genomförde den första lektionen i samarbetsprojektet om atomfysik idag. Eleverna skapade varsina dokument som de delar med mig och Helena samt påbörjade arbetet i sina grupper.

Eleverna var positiva till uppgiften. Tekniken funkade smidigt, de allra flesta skapade sina dokument, och jag sorterade dessa i min Google Drive. Nu är ramarna satta, och elevernas inlärningsarbete påbörjas. Fler tankar kommer.

Introduktion till atommodeller

Denna presentation använder jag i uppstarten av projektet om atommodeller. Syftet med denna är inte att vara en fullständig presentation, utan snarare en mycket sammanfattande orientering som ger möjliga ingångar till elevernas projekt om dessa.

En illustrativ video som visar hur Ernest Rutherford tänkte sig en modell av atomen efter resultatet av hans försök med att bombardera en tunn guldfolie med alfapartiklar.

Vad är egentligen en färg?

I tävlingen Flame Challenge, som jag tidigare har bloggat om, är utmaningen att man ska presentera en förklaring till ett fysikaliskt fenomen på ett sätt så att en 11-åring ska kunna förstå det.

Årets utmaning var att göra en presentation om vad en färg egentligen är. Vinnarna, tillsammans med sina bidrag, presenteras här. Jag tycker att greppet i den vinnande videon är både fantasieggande, roligt och klargörande. Se den gärna!

Elevinstruktioner för projektuppgiften om atomer

Tidigare har jag skrivit om den projektuppgift jag kommer att göra i en klass (i kursen Fysik 1 respektive Kemi 1 på gymnasiet) tillsammans med en kollega på skolan.

I detta dokument finns de fullständiga instruktionerna och kunskapskraven som bedöms.

På måndag drar det igång, och min största farhåga just nu är hur själva dokumentdelningen på Google kommer att fungera (inte rent tekniskt, men för mig och kollegan att få ett bra arbetsflöde på alla elevers dokument) . Eleverna kommer nämligen att skriva sina rapporter i Google Drive, och dela dessa med mig och kollegan.

Upcoming: en mycket översiktlig introduktionspresentation om atommodeller genom tiderna.

Syften och tänkta vinster med det ämnesövergripande projektet

I det ämnesövergripande projektet jag och Helena just nu ligger i startgroparna inför, vars bakgrund jag redogjort för i detta tidigare inlägg, har vi naturligtvis ett antal program- och ämnessyften. Dessa är att uppfylla åtminstone nedanstående av Skolverkets angivna innehåll kurserna Fysik 1 och Kemi 1:

Fortsätt läsa ”Syften och tänkta vinster med det ämnesövergripande projektet”

En studie i ämnesövergripande projekt – bakgrund

Jag har nu varit matematik- och fysiklärare på gymnasiet i precis 10 år. Jag själv, och många av mina skolledare, har haft en uttalad ambition till samarbete mellan olika ämnen. Det har varit allt från ganska så krystade former (”läs kursplanerna, försök att hitta så många beröringspunkter som möjligt och planera era kurser helt utifrån detta”, var de centrala direktiv som gällde på en mindre skola) till att hitta enstaka beröringspunkter som del i ett moment, men ändå med en förståelse för respektive ämnes särart (mer informella samarbeten på en större skola). Min erfarenhet är att dessa samarbeten till trots, säger sig inte eleverna uppleva det samarbete som vi har eftersträvat. På frågor i utvärderingar i stil med ”Samarbetar dina lärare med varandra?” blir det ofta svar med låga värden. Fortsätt läsa ”En studie i ämnesövergripande projekt – bakgrund”

Vad är en låga?

Nedanstående video är 2012 års vinnande bidrag i The Flame Challenge. Videoförklaringen tar på ett utmärkt sätt upp frågan vad egentligen en eldslåga är och varför den har de färger som den har utifrån den kemiska förbränningsprocessen, de kvantmekaniska energiövergångarna samt svartkroppstrålning.

The Flame Challenge är en årlig tävling arrangerad av Alan Alda Center for Communication. Tävlingen går ut på att förklara ett vetenskapligt fenomen för målgruppen 11-åringar. Jag har hört att om man bara kan ett ämne tillräckligt väl, kan man också ge förklaringar så att ett barn kan förstå. Min personliga uppfattning är att bra förklaringar som är relaterade till någon känd situation för målgruppen blir lättare att tillägna sig för vilken åldersgrupp som helst, även om det är ofrånkomligt att vissa abstraktioner måste göras.

Jag ser fram emot att ta del av finalisternas bidrag för årets tävling, som går ut på att förklara vad färg egentligen är.

Heisenbergs osäkerhetsrelation

Fysik B - NV09FMTHeisenbergs osäkerhetsrelation är en olikhet som visar hur processer i naturen lyder under ett samband som har att göra med att med att de blir iakttagna. Iakttagandet, oavsett hur det sker, innebär nämligen att minst en foton har studsat och överfört del av sin energi till det som iakttas. Det får konsekvenser för säkerheten i det vi mäter, det kommer inte att finnas något exakt värde på lägen och energier! Fortsätt läsa ”Heisenbergs osäkerhetsrelation”