Jag hittade en Powerpoint-presentation som tar upp kärnfysiken på ungefär sammma sätt som boken, skillnaden är bara sättet att presentera det på (olika människor tillgodogör sig ju information bäst på olika sätt). Jag tar inte ansvar för innehållet, men det kan mycket väl utgöra ett komplement till boken om det är något som någon fastnar på, eller helt enkelt vill bedriva sina studier aktivt. Sedan tar detta material upp saker, framför allt i slutet, som inte ingår i detta läsavsnitt. Powerpointpresentationen finns här.
Kategori: NV07MT – Fysik B
Fysik B för NV07MT. Januari 2008 – juni 2010.
Inför provet den 7 maj
Snart dags för det sista fysikprovet!
Ingående avsnitt till detta är 13.1 – 13.10 i Heureka! B. De rekommenderade uppgifterna, vilka följer nedan, tar visserligen upp saker som ingår i senare avsnitt (men även ur tidigare avsnitt / kapitel); men det är tillämpningar på det vi redan gått igenom. Orientera er bland uppgifterna, nästa vecka (måndag och onsdag) kommer vi att arbeta med dessa på lektionstid.
Nu på fredag, 30/4 kommer vi (förhoppningsvis!) att göra en laboration som går ut på att bestämma den tjocklek med bly som krävs för att hindra i genomsnitt 50% av gammastrålningen att passera.
Sammanställning av rekommenderade uppgifter: 13.1 – 13.6, 13.11,. 13.13, 13.15, 13.16, 13.17, 13.19, 13.20, 13.21, 13.24, 13.27, 13.29 och 13.33.
Kärnfysik – Del 2
Vi har ju tidigare behandlat energi – mass-ekvivalensen, och vad det får för konsekvenser för massan i en atomkärna där det finns bindningsenergi. De senaste lektionerna har vi även talat om den strålning som uppkommer i samband med sönderfall av tyngre nuklider till lättare sådana. Det finns tre huvudtyper av sådan joniserande strålning; α-, β- och γ-strålning. Vad beträffar β-strålning förekommer den i två varianter; β+ (består av positroner) och β- (består av elektroner). Läs mer om de olika strålningstyperna på sidorna 350 – 358 i Heureka! B. Det jag speciellt vill trycka på är de olika typerna av β-strålning; samtidigt som en positron emitteras så emitteras också en liten partikel som kallas för neutrino. Om det är en elektron som emitteras sänds neutrinons antipartikel ut – antineutrino. Eftersom det är två partiklar (i respektive fall) som sänds ut, varav det bara är den ena som utgör strålningen (positronen respektive elektronen) så kommer strålningen att variera i energi beroende på en slumpmässig energifördelning mellan de ingående partiklarna (se Fig. 15, sid. 355). Fortsätt läsa ”Kärnfysik – Del 2”
Kärnfysik – Del 1
Jag har kommit lite efter med bloggskrivandet i denna kurs, men här kommer en sammanfattning på det vi gått igenom i kärnfysik under vecka 15.
I boken svarar det ungefär mot avsnitten 13.1 – 13.5 i Heureka! B. Vi har talat om nukleoner (kärnpartiklar, dvs protoner och neutroner) och nuklider (hela atomkärnor, vilka är uppbyggda av nukleoner. I formelsamlingen (Formler och tabeller, Natur och Kultur, sid. 74 ff), finns massorna i enheten 1u på ett urval av isotoper, nukleonerna och elektronen. 1u är en mycket lite massenhet, det är nämligen 1/12 av massan för en kolatom bestående av 6 protoner och 6 neutroner – brukar benämnas kol-12). Fortsätt läsa ”Kärnfysik – Del 1”
Vågbeskrivning – visualiseringar
Här följer visualiseringarna som togs upp till det vi gick igenom idag, alltså bakgrunden till vågbeskrivning av partiklar i allmänhet och elektroners ”rörelseområde” kring atomkärnan i synnerhet. Fortsätt läsa ”Vågbeskrivning – visualiseringar”
Vecka 1 och 2
Sammanfattning av kapitel 10
Under fredagen, måndagen och onsdagen slutför vi kapitel 10 i Heureka B. Sammanfattningsvis kan man säga att det börjar med svartkroppsstrålning, vilket innebär att alla föremål som tar emot energi, också avger energi i form av strålning. Detta kommer sig av att elektroner i föremålet accelereras när de tillförs energi, och laddade partiklar under acceleration sänder ut elektromagnetisk strålning. Varje temperatur är associerad med ett ”våglängdsmaximum”, vilken beräknas med Wiens förskjutningslag (sid. 266). Ju högre temperatur ett föremål har, desto högre blir också effekten/areaenhet (emittansen); denna beräknas med Stefan-Boltzmanns lag. Se Figur 1b på sid. 267 för en grafisk illustration. Fortsätt läsa ”Vecka 1 och 2”
Lektioner v. 42: Krafter på ledare och laddade partiklar i B-fält
Efter denna fysikvecka ska du kunna / veta
- Definiera strömstyrka utifrån kraft
- Använda dig av sambandet mellan strömstyrka och magnetisk flödestäthet i en långsmal spole
- Kunna avgöra storlek och riktning på den kraft en laddad partikel påverkas med i ett magnetfält
- Beräkna storleken på det elektriska fält som bildas i en ledande, strömförande, platta i ett magnetiskt fält
Material
- Heureka Fysik B Avsnitten 8.5, 8.6, 8.7, 8.8, 8.9 (sid. 205 – 213)
- Laboration: Bestämma kraften som en ledare påverkas utav i ett magnetiskt fält
- Uppgifter: 8.10, 8.11, 8.12, 8.14, 8.15, 8.16, 8.18, 8.20, 8.22, 8.24, 8.26 Fortsätt läsa ”Lektioner v. 42: Krafter på ledare och laddade partiklar i B-fält”
Lektioner v. 41: Elektromagnetism
Efter denna fysikvecka ska du kunna / veta
- Känna till det magnetiska fältets riktning kring en permanentmagnet
- Bestämma magnetfältets riktning kring en strömförande ledare
- Veta vilken enhet magnetisk fältstyrka / flödestäthet mäts i
- Bestämma den magnetiska fältstyrkan på ett givet avstånd från en strömförande ledare
- Bestämma storlek och riktning på den kraft som påverkar en strömförande ledare som går genom ett magnetfält
- Vara bekant med, och använda dig utav, begreppen ”Tumregeln” och ”Högerhandsregeln” och magnetisk flödestäthet
- Tolka riktningen på ett utritat magnetfält i två dimensioner.
- Vara bekant med, och använda dig utav, det jordmagnetiska fältets vertikal- och horisontalkomposant
Material
- Heureka Fysik B Avsnitten 8.1, 8.2, 8.3, 8.4 (sid. 200 – 207)
- Laboration: Bestämma den jordmagnetiska fältstyrkan
- Uppgifter: 8.1, 8.2, 8.3, 8.4, 8.5, 8.6, 8.7, 8.8, 8.9