Förra veckan definierade vi rörelsemängd. Denna veckas fokus ligger på begreppen elastisk respektive oelastisk stöt samt impuls. Definitionen på en fullständigt elastisk stöt är att summan av föremålens rörelseenergier bevaras i stöten (och ja, det blir alltid energiförluster vid växelverkan, så egentligen finns inga fullständigt elastiska stötar). Definitionen på en fullständigt oelastisk stöt är inte motsatsen, utan att de båda kolliderande föremålen fastnar i varandra. I det elastiska fallet bevaras som sagt rörelseenergin, i båda fallen bevaras rörelsemängden. Fortsätt läsa ”Olika typer av stötar samt impuls”
Etikett: rörelsemängd
Teorilektionen v. 4
Idag definierade vi rörelsemängd begreppet rörelsemängd, och noterade att denna både har storlek och riktning. Vi noterade att rörelsemängden bevaras vid växelverkan (t ex kollisioner) om inga yttre krafter verkar på systemet (det innebär att summan av föremålens rörelsemängder, med hänsyn taget till tecken, är lika stor före som efter växelverkan). Vi gick dessutom igenom begreppet impuls, vilket innebär förändring i rörelsemängd, som med hjälp av Newtons andra lag kan kopplas till en kraft. Vi gick igenom ett exempel med en gevärskula som for iväg, varpå bössan fick en rekyl som vi beräknade hastigheten på (observera att den var negativ!).
Vi gjorde ett experiment med studsbollar som visade att en lätt boll ovanpå en tyngre flög iväg med mycket hög fart efter den arrangerade studsen. Förklaringsmodellen vi använde var impuls.
Sidor i boken: 76 – 81 (skall läsas till nästa lektion, ha då gärna frågor i beredskap)
Uppgifter som gavs var: 4.1, 4.4, 4.6, 4.8 och 4.18. Dessa skall göras klart till nästa gång.
Nästa lektion, som infaller måndagen den 31 januari, kommer vi tala om (och räkna med) elastiska och oelastiska stötar. Dessutom kommer vi att göra ytterligare ett studsbollexperiment, där vi bestämmer den resulterande kraften på en studsboll under studsen.
Introduktionsuppgift
Denna uppgift är den första uppgiften vi ska arbeta med i Fysik B. Den syftar till att få ett begrepp om rörelsemängdens bevarande.
Introduktion till rörelsemängd
Följande två problem kommer vi att arbeta med under Lektion 1, den 17 januari
- Fundera över, och konkretisera på olika sätt: vad är en kraft?
- Fundera över följande problem: en vagn med känd massa släpps ned för ett lutande plan (av känd längd och känd höjd). Den stoppas i botten av en stav med modellera, varpå staven trycks in en viss bit (den intryckta sträckan mäts). Hur kan man ur denna situation bestämma den genomsnittliga kraft som vagnen påverkas av från modelleran?
Syftet med dessa introduktionsproblem är att närma oss begreppet impuls, som både har med kraft och rörelsemängd att göra.
Rörelsemängd och impuls
Tidsplan
må. 17/1, on. 19/1, må. 24/1, må. 31/1, on. 2/2, må. 7/2 och on. 9/2 .
Laboration Grupp 1: fr. 21/1. Grupp 2: fr. 28/1.
Ingående avsnitt
4.1 – 4.6 (sid. 76 – 89) i Heureka! B.
Rekommenderade uppgifter
4.1 – 4.27, dock ej 4.16.
På lektionstid kommer vi att lösa uppgifterna 4.1, 4.4, 4.6, 4.8, 4.9, 4.10, 4.18, 4.20, 4.22, 4.24, 4.25, 4.26 och 4.27. Fortsätt läsa ”Rörelsemängd och impuls”
Svenskt rekord i ”rymdlyft”!
Bl a Sveriges Radio rapporterar att Christer Fuglesang har manövrerat en ”800 kg tung ammoniaktank … ett uppdrag som innebär nytt rymdrekord i tyngdlyftning” utanför rymdstationen ISS. Som fysiklärare är jag imponerad över Fuglesangs bedrift, men klart mindre imponerad av mediernas sätt att berätta vad som faktiskt är bedriften.
Tyvärr kan inte begreppet ”tyngdlyftning” förekomma under de förhållanden som Fuglesang befinner sig i – astronauterna och allt omkring dem är nämligen tyngdlöst, iallafall skenbart tyngdlöst. Fortsätt läsa ”Svenskt rekord i ”rymdlyft”!”