Jag har ägnat dagen åt att skapa ett Python-program som skapar en karta med regelbundna polygoner inuti varandra. Dessa kan ändras med avseende på antalet och färger. Det visade sig att det kunde bli snygga interferensmönster.
Källkod? Finns på GitHub!
Hårfin eller avgrundsdjup skillnad mellan Good and Great mathematicians? Tack till MathWithBadDrawings för dessa inspirerande bilder (som är utlagda under licensen CC BY NC)!
Man kan ha många synpunkter på att, och på vilket sätt, programmering införs i både grund- och gymnasieskolans ämnen och kurser, men jag tror syftet helt enkelt är att motverka följande anekdot som jag fick på en maillista:
Det tycker jag är vällovligt.
För dig som är sugen på lite djupdykning i de matematiska områdena linjär algebra och analys, så rekommenderas nedanstående spellistor som jag hittade på YouTube. Hade jag själv haft tillgång till dylikt material under (universitets)studierna hade vissa koncept underlättats enormt.
Mycket av det som tas upp ingår inte i gymnasiekurserna, och det som gör det tas ibland upp på ett annat sätt. Icke desto mindre är dessa förklaringar och animeringar en väldigt bra resurs 🙂
Det är alltid kittlande att pröva gränserna. Vilken fysiklärare har inte fått dylika frågor – ”Men vad skulle hända om…; teoretisk alltså?” Svaret är i många fall att det är just teorierna som sätter begränsningen. T ex är en av kärnpunkterna i relativitetsteorin att ljusfarten är en hastighetsbegränsning i universum. Och komma under temperaturen noll kelvin, hur skulle det gå då vi lärt oss att atomer rör sig långsammare och långsammare vid allt lägre temperatur – för att sedan avstanna helt vid den definitiva fryspunkten? Fortsätt läsa ”Kallare än absoluta nollpunkten eller snabbare än ljuset?”