Jag skriver en kort introduktion till induktion (haha, det rimmade ju), med några rekommenderade uppgifter. Orsaken är att jag tillsammans med några kolleger kommer att åka till Holland, och vara där måndag 22/11, tisdag 23/11 och onsdag 24/11 (nästa vecka). Detta är ett internationellt utbytesprojekt som handlar om inlärning, och jag hoppas på givande möten!
I vilket fall som helst – induktion. I fysiken är en viss typ av symmetrier vanliga. T ex gäller att kinetisk energi kan övergå i potentiell energi, och vice versa. Summan av dessa energier är konstant om man bortser från friktion (hur kan man förresten bortse från något som alltid finns närvarande?). En annan symmetri är att summan av rörelsemängderna i ett partikelsystem är konstant, dvs rörelsemängdens summa före en kollision är densamma som rörelsemängdens summa efter kollisionen (lite slarvigt kan man säga att kraft övergår i rörelse och vice versa).
Man kan undra hur det står till med magnetism och elektricitet. Vi har sett att elektrisk ström ger upphov till ett magnetfält, men kan det magnetfältet ge upphov till en elektrisk ström? En person som forskade på detta var Michael Faraday; han upptäckte att en elektrisk ström inducerades (bildades) i en ledare då den kände ett magnetfält som förändrades i närheten av sig. Läs med t ex i Nationalencyklopedins artikel om Michael Faraday (logga in på skolan så kan du läsa den fullständiga artikeln). Upptäckten är principen för generatorn, vilken i särklass mest elektrisk energi produceras genom idag (genom vattenturbiner, kärnkraftverk och vindkraftverk). Kan du komma på någon energikälla som skapar elektrisk energi utan generator?
Vi kommer att se hur vi kan hantera induktion ur tre perspektiv genom detta kapitel. Vi börjar med att se vad som händer om man drar en ledare genom ett magnetiskt fält, fortsätter med att låta ledare vara fixerad medan magnetfältet förändras och avslutar med det som kallas självinduktion i en spole (då är det strömmen genom spolen som skapar magnetfältet som spolen reagerar på!). Vi kommer också att beröra växelströmsbegreppet och transformatorns funktion i kapitlet. 9.1, 9.2,
Tidsplanen för kapitlet är veckorna 46 – 48; imorgon (fredag den 19 november) kommer vi att introducera begreppen i avsnitt 9.1 – 9.4 (på tisdag får ni arbeta med just dessa avsnitt på egen hand) med de rekommenderade uppgifterna 9.1, 9.3, 9.5, 9.6, 9.8, 9.9, 9.11, 9.13 och 9.15. På torsdag tar vi upp frågor och går vidare!
Just det, vid introduktionen kommer vi också att nämna Lenz lag. En demonstration från YouTube finns nedan.
Vi kommer självklart att gå igenom hur det fungerar, men träna gärna själva på att formulera varför det blir som det blir!
Hej!
Vill bara säga att den här bloggen troligen är det bästa som kan hända mig i Fysik B.
Jag har en annan lärare på Åva som jag har väldigt svårt att förstå. Så från och med nu skall jag läsa den här bloggen varje dag för att få in den information som jag misslyckats med att få in under lektionerna. Tack för ett underbart inlärningsverktyg!
MVH Anton
Kul att höra!
Händer det där med alla slags metaller? Jag har bara sett det med aluminium och koppar nu.
Japp, fenomenet är detsamma för alla metaller. Däremot blir effektgraden lite olika beroende på hur väl metallerna leder ström. Ju bättre ledningsförmåga, desto större blir inbromsningseffekten.