Detta utgör en komplettering till inlägget för vecka 41, 42
Vi har ju talat om specifik värmekapacitet, specifik smältentalpi och specifik ångbildngsentalpi. Vi har ju också gått igenom hur energiöverföringar beräknas. Har man ett system som ökar temperaturen genom flera faser, t ex is som värms upp -> smälter -> vatten som värms -> vatten som förångas -> ånga som värms, gäller följande totala samband för energiöverföringen (för olika c och 
När man räknar med blandningstemperaturer (t ex i Uppgift 704) utgår man från den fysikaliska princip att värmet överförs från det varmare mediet till det kallare. Är det flera faser med i övergången (t ex att is smälter) tas smältentalpin från omgivningen (som då bli kallare). Ytterligare en detalj som inte boken tar upp är skillnaden mellan specifik värmekapacitet och värmekapacitet: Den specifika värmekapaciteten gäller för ett material av alla massor (man multiplicerar ju med massan). Värmekapaciteten däremot är olika för olika massor av samma material. Det går ju åt mer energi att hetta upp 1,0 kg järn än 100 g järn. Därför är det viktigt att man talar just om den specifika värmekapaciteten, specifik smältentalpi och specifik ångbildningsentalpi när detta avses (även om orden känns klumpiga!).