Förra veckan definierade vi rörelsemängd. Denna veckas fokus ligger på begreppen elastisk respektive oelastisk stöt samt impuls. Definitionen på en fullständigt elastisk stöt är att summan av föremålens rörelseenergier bevaras i stöten (och ja, det blir alltid energiförluster vid växelverkan, så egentligen finns inga fullständigt elastiska stötar). Definitionen på en fullständigt oelastisk stöt är inte motsatsen, utan att de båda kolliderande föremålen fastnar i varandra. I det elastiska fallet bevaras som sagt rörelseenergin, i båda fallen bevaras rörelsemängden.
En elastisk stöt är alltså en stöt utan energiförluster. På lektionerna har vi haft vagnar med magneter, och när dessa repellerar varandra kommer vi väldigt nära en elastisk stöt. När vi kolliderar vagnarna mot varandra, och vi vänder sidorna med kardborrband mot varandra, kommer de att fastna i varandra och få en gemensam hastighet; där har vi den oelastiska stöten.
Uppgifter som tar upp dessa typer av stötar är t ex 4.8 , 4.10 och 4.13.
Beträffande impuls så gäller att den dels definieras som 
Mycket viktigt att minnas att skilda riktningar i rörelseriktning ger olika tecken på rörelsemängden, ett exempel på detta var när vi beräknade den genomsnittliga resulterande kraften på studsbollen under studsögonblicket.
Uppgifter i Heureka! B som illustrerar användningen av impuls är 4.20, 4.22 och 4.24.
Denna veckas uppgifter är åtminstone 4.8 , 4.10, 4.13, 4.20, 4.22 och 4.24. Avsnitt att läsa är 4.3 och 4.4 (sid. 81 – 85).
Läxa till onsdag 2 februari: Skissa s-t-, v-t- och a-t-grafer över en studsande boll, från det ögonblick den släpps till den kommer till det högsta läget efter studsen.