Nu har mitt och Helenas ämnesövergripande samarbete löpt på några veckor, och vi börjar närma oss en punkt där vi dels
- ska sammanfatta kollegernas initiala ståndpunkter kring ämnesövergripande projekt
- ska utröna hur vi ska gå vidare i det kollegiala arbetet (ett av syftena med projektet är ju att undersöka om inställningen till samarbetsprojekt bland kollegerna förändras under vårt arbetes gång)
- ska göra en första avstämning av elevernas arbeten (instruktionerna för dessa finns här)
- ska börja fundera över hur eleverna kunskaper ska utvärderas i förhållande till ett ”läge utan projekt”
I veckan har vi låtit våra kolleger fylla i en enkät för att få en bild av deras syn på ämnesövergripande samarbete i fysik / kemi.
Kollegernas initiala ståndpunkter
För att ta reda på vad ingångsvärdena av den kollegiala inställningen är satte Helena och jag ihop en enkät. Frågorna var:
- Har du någon gång samarbetat i något moment med en kemilärare / fysiklärare [svarsalternativ]
- Vad har ert samarbete (i fråga 1) i så fall gått ut på? [fritext]
- Skulle du kunna tänka dig att vara delaktig i ett samarbetsprojekt? [svarsalternativ]
- Vilka vinster ser du / skulle du se med ett kemi-fysiksamarbete? [fritext]
- Vilka vinster tror du att elever ser / skulle se med ett sådant samarbete? [fritext]
- Vilka farhågor ser du med ett samarbete? [fritext]
- Skulle du kunna tänka dig att samarbeta i ett projekt runt atom- och atomkärnemodeller? [svarsalternativ]
- Kan du se några andra områden för samarbete mellan ämnena kemi och fysik? [fritext]
Jag kommer i denna blogg inte att återge exakt vilka svar som gavs i enkäten, men konstaterar att
- det hittills har varit ovanligt att ett organiserat samarbete skett
- samtliga svaranden är positiva till samarbete
- att vinsterna skulle kunna vara en djupare förståelse, en koppling mellan ämnena, roligare arbetsformer, en mångsidigare kunskapsutveckling och minskad arbetsbörda för eleverna
- att farhågorna har med tidsåtgång, arbetsbelastning och bedömning att göra
- att andra områden [än atom- och atomkärnemodeller] som kan göras vinster på kan vara naturvetenskapliga metoder i allmänhet, laborationsrapporter och termodynamik.
Svarsfrekvensen var ca 50% på enkäten. Utifrån de svar som vi fick tycker jag ändå att den positiva inställningen, med farhågan för att tiden inte räcker till, talar för sig själv ovan. Nu väntar en första avstämning av elevernas arbeten, och funderingar på hur deras kunskaper, framför allt förändring av kunskaper i förhållande till ett traditionellt arbetssätt. Mer om det nästa vecka!