Nu har det gått ett tag sedan mitt senaste inlägg i temat om atommodellsprojektet. Då hade eleverna just lämnat in sina arbeten om atommodellerna. Arbetsgången var sedan att eleverna skulle läsa varandras arbeten och kommentera dessa i grupp (vi kallade det kamratbedömning), varpå eleverna fick möjlighet att revidera dem. Efter revideringen (på ca en vecka) lämnade de in en slutgiltig version av arbetet, som bedömdes utifrån kunskapskrav i en matris.
Själva inlämningen gick till så att eleverna markerade sina dokument som klara i Google drive, och att de själva hämtade hem en kopia på det för att skicka till Urkund. Detta är en rutin på skolan för större inlämningsuppgifter, som har till syfte att visa om eleverna kopierat stycken i texten. Helena och jag använde sedan kommentarssystemet i Google docs för att kommunicera oss emellan för respektive inlämnat dokument. Eleverna kunde inte se dessa diskussioner eftersom vi kopierat deras arbeten till en separat plats.
Överlag tyckte jag att det visade sig väldigt tydligt hur väl en elev förstått området. Här är två utdrag från texter skrivna av olika elever om hur Ernest Rutherford kom fram till sin atommodell år 1911 (klicka på respektive bild för att se den uppsförstorad).
Jag tycker att det blir väldigt tydligt vad respektive elev väljer att lägga fokus på, och att det påvisar kvalitativa skillnader i redovisningen av sin förståelse.
Det här var ju nu ett samarbete mellan fysik- och kemiämnet. Formuleringarna i bedömningsmatrisen som jag visat ovan är direkt tagna från ämnesplanen i fysik och kemi; det innehållet är identiskt. Däremot så gäller ju att kontexten är respektive ämnes kontext. Vid några tillfällen märkte vi hur några elever hade lagt fokus antingen på det fysiken eller kemin. Det gör ju att det inte är helt problemfritt att bedöma arbetet som ett arbete i båda ämnena (vilket vi tänkte skulle vara en del av vinsten). Vi enades dock om en och samma bedömning i samtliga fall. Några elever har vi erbjudit muntlig komplettering för att kunna fastställa bedömningen.
En spontan reflexion är att jag tycker det var en trygghet att vara två om att bedöma varje text. I två fall lät vi också en utomstående kollega tycka till om den, för att ytterligare försäkra oss om att ramarna var rätt i förhållande kunskapskraven.
Nästa inlägg kommer att handla om elevernas utvärdering kring projektet.