I måndags startade jag och Helena upp vårt samarbetstema om atommodeller med eleverna. Mina spontana reflexioner över detta är att jag kan konstatera att
- Eleverna tyckte det var roligt.
- Det gick bra att skapa dokumenten i Google Docs för eleverna, och dela dessa med Helena och mig.
- Jag märker redan nu att jag samarbetet bär frukt i och med att Helena och jag delar på genomgångarna och elevernas arbetstid på våra respektive lektioner.
- När jag hör elevernas diskussioner så märker jag att de tar arbetet på allvar och att kunskapen går framåt.
- Jag säkert kan använda mig av elevernas erfarenheter i detta orienterade arbete när de läser Fysik 2, där det blir mer beräkningar.
I kursen Fysik 1 gäller att eleverna ska få en orientering i elektromagnetisk strålning, ljusets partikelegenskaper (se Skolverkets ämnesplan i fysik) samt strålningsenergi. Därav tog jag upp det relationen mellan energi och frekvens på en foton samt gick igenom innebörden av kvantifierade energinivåer i en atom.
Idag gick Helena och jag vidare med klassen genom att göra två laborationer. Den ena laborationen hade med energinivåerna att göra, då eleverna tittade på spektrallinjer. Den andra laborationen hade med molekylstorlek att göra; de skulle bestämma storleken på en oljemolekyl. Jag själv koncentrerade mig på laborationen om spektrallinjer, och kunde än en gång konstatera att de flesta eleverna gick in för uppgiften och dessutom återkopplade till teorin som vi gått igenom.
Nedan finns några bilder från dagens laboration.
Jag har funderat mycket över att ämnesplanen i fysik verkar stå på åtminstone två ben: dels den traditionella skolfysiken (räkna, laborera, skriva kvantitativa rapporter, analysera kraftsituationer mm) och dels den orienterande fysiken (allmänbildning om olika fenomen och historiska skeenden). Dessa båda ben kräver nog olika undervisningsmetoder, och det här arbetet kan vara ett sätt att möta detta. Det kommer jag att få anledning att återkomma till.