Ett viktigt mål med fysikämnet i skolan är att den studerande skall ”utveckla sin förmåga att kvantitativt och kvalitativt beskriva, analysera och tolka fysikaliska fenomen och skeenden i vardagen, naturen, samhället och yrkeslivet” (citat från Skolverkets ämnesbeskrivning för fysik).
I dagens Svenska Dagbladet finns ett debattinlägg rörande e-fakturor. Jag vill särskilt lyfta ett stycke som rör vårt nuvarande avsnitt:
”Det finns tydliga klimatargument för en övergång till e-fakturering. Om samtliga 1,4 miljarder fakturor i Sverige skulle skickas elektroniskt istället för på papper skulle det enligt en studie från KTH innebära en energibesparing på 1400 TJ, eller 390000 MWh, vilket motsvarar hushållselen för 78000 hem. Det skulle också innebära minskade koldioxidutsläpp med 40000 ton per år, vilket motsvarar årsutsläppen av koldioxid från 13000 genomsnittliga personbilar. Till detta kommer också tidsvinster för både avsändare och mottagare. Denna tid kan i stället användas till mer produktivt arbete än att sprätta kuvert och köpa frimärken.”
Så här har vi alltså exempel på när det kan vara bra att vara orienterad om energiomsättning!
För övrigt: Det nämns i stycket ovan el-omsättningen för 78000 hem. Vad kan man dra för slutsats om ett sådant hems (”genomsnitthem”) uppvärmningsmetod? Är det el-uppvärmt (med direktverkande el), eller värms det på något annat sätt?