De videoklipp som illustrerar Lenz lag som jag visade på lektionen idag finns nedan. Nästa lektion kommer vi att tala magnetiskt flöde, och härleda ett samband mellan flödesförändring per tidsenhet och inducerad ems.
Jag som skriver på bloggen
Lenz lag
Newton-Raphson
Vi har tidigare sett att derivata är ett utmärkt verktyg vid optimeringsproblem (finn maximum och minimum för en given funktion); det kommer vi för övrigt att återkomma till om en vecka. Dessförinnan ska vi ta en titt på ytterligare en tillämpning, nämligen ekvationslösning med hjälp av derivata.
Svart hål utslungat ur galax
Detta inlägg ansluter inte till vårt aktuella avsnitt – mekanisk vågrörelse, Däremot är det ur ett allmänfysikaliskt och astronomiskt perspektiv.
Det finns belägg för att det finns ett stort svart hål i centrum av spiralgalaxer; den typ av galax som Vintergatan hör till. Enligt denna artikel i Svenska Dagbladet har man nu kunnat lokalisera ett svart hål som slungats ut ur sin galax. Detta för att man tror att två svarta hål har kolliderat inne i galaxen, och av kraften i kollisionen slungats ut.
Stående vågor
Under den förra lektionen studerades hur vågor beter sig då de interfererar med varandra (superpositionsprincipen) samt hur de reflekteras mor en fast respektive en lös ändpunkt. Vi började att beröra begreppen resonansfrekvens och stående våg. En stående våg uppkommer då en gående våg reflekteras, varpå den reflekterade vågen interfererar med den inkommande under vissa villkor. Som det hörs på namnet kommer den stående vågen inte att fortskrida i någon riktning; däremot kommer de ingående partiklarna att röra sig – utom på vissa ställen på vågen. Några exempel på stående vågor ser vi i animeringarna på denna sida:
Vågrörelse – grunder
Pulser
Den första typen av puls man kanske kommer i kontakt med under “aktiva” experiment är kanske de man kan skapa på en lina genom att “slå till” på den. Det är ganska roligt att betrakta hur pulsen sprider sig utefter linan, för att slutligen försvinna.
Vågbeskrivning – visualiseringar
Här följer visualiseringarna som togs upp till det vi gick igenom idag, alltså bakgrunden till vågbeskrivning av partiklar i allmänhet och elektroners “rörelseområde” kring atomkärnan i synnerhet.
