Nu är det dags för fortsättningen av Fysik 1. Det finns en planering på vår planeringssida som vi kommer att gå igenom under den första lektionen. Under vår första lektion på denna fortsättning kommer vi också att repetera en del grundläggande begrepp från den förra perioden vi läste fysik. Denna repetition finns här.
I tidigare inlägg i kursen har vi sett Michael Faradays upptäckt av induktionslagen samt två videoillustrationer som visar Lenz lag. På lektioner har vi också sett exempel på både induktionslagen (när vi betraktade en galvanometer som gav utslag när vi rörde en magnet i närheten av en spole) och Lenz lag (som bl a visades genom att en magnet föll långsamt genom ett icke-magnetiskt rör). Här följer nu en formell planering för avsnittet Induktion.
Det sista kapitlet i läroboken handlar om funktioner och grafer. Vi börjar med att tolka några grafer som beskriver olika förlopp, för att sedan övergå till att beskriva förloppen algebraiskt.
Huvudmomenten kommer att vara:
Denna vecka bloggar jag i efterhand istället, då jag inte haft möjlighet att göra det i anslutning till lektionerna. Ska försöka bättra mig!
Sammmanfattningsvis har vi gått igenom begreppet sannolikhet. Vi har tittat på begreppet i form av sannolikheten för en “enkel” händelse (antalet gynnsamma utfall delat med antal möjliga) och sannolikheten för en händelse som beror av en annan händelse (träddiagram var ett bra verktyg här).
Under veckorna 43 till 47 kommer vi att arbeta med avsnittet magnetism. Lektionsplanering och rekommenderade uppgifter finns i detta inlägg.
De kommande två veckorna kommer vi att behandla avsnittet Elektriska Fält, Kapitel 7 i Heureka! B. Vi har redan under en introduktionslektion fått se exempel på hur elektriska fält kan visualiseras med hjälp av mannagryn i ricinolja, vi har fått se verkningarna utav dem med hjälp av en pingisboll som studsade fram och tillbaka mellan två laddade plattor samt dessutom sett varför den elektriska fältstyrkan har två olika enheter: 1 N/C = 1 V/m.
Kommande två veckor ska vi gå igenom energiavsnittet i Fysik 1. Energi är ett svårfångat begrepp, som ändå många har en intuitiv förståelse för innebörden utav. Bland det viktigaste av innehållet i kapitlet är Energiprincipen: Energi kan inte skapas eller förintas, bara omvandlas mellan olika former.
Kommande lektioner arbetar vi vidare med krafter. Vi kommer att se hur kraft och acceleration hänger samman. Vi kommer även att introducera trigonometri som ett verktyg i analysen av krafter. Trigonometrin kommer vi att återkomma till i Matematik 1, så vi kan se detta som en tjuvstart!
Under veckorna 35 och 36 kommer vi att ägna oss åt rörelse i fysiken, både likformig och accelererad. Några mål med undervisningen är att var och en ska lära sig både att upprätta och tolka tre vanliga diagramtyper som beskriver rörelse samt att kunna beräkna läget på ett föremål vars rörelse beskrivs med hjälp av en formel.
Även om inte sommaren är slut, så är onekligen sommarlovet det. Fysik B-kursen är stor, så vi kommer omedelbart att sätta igång utefter den planering som kommer att leda oss genom kursen.
