I planeringen för avsnittet Funktioner och grafer utlovar jag möjlighet att utforska två viktiga typer av funktioner: potens- och exponentialfunktioner. Jag har gjort iordning två Wolfram-demonstrationer (vilka kräver gratisprogrammet Wolfram cdf-player). Ladda hem potensfunktionsdemonstrationen här, och exonentialfunktionsdemon här.
Repetitonsuppgifter Kapitel 2 i Matematik 1c. Uppgifterna nedan (boken Matematik 5000, 1c) ligger på en nivå över E. Som vanligt: läs genomgångarna (texten och de lösta exemplen i boken) till avsnittet ordentligt, och ta hjälp därifrån för att lösa uppgifterna om du kör fast.
Det är nu flera som har börjat fråga efter lämplig repetition inför det nationella provet i Matematik 1(som går onsdagen den 14 december). Det är alldeles utmärkt!
Jag har gjort iordning två listor, en med uppgifter på grundläggande “E-nivå” samt en med uppgifter på en C-nivå. Båda listorna omfattar i nuläget Kapitel 1, som behandlar aritmetik, vilket betyder räkning med tal (till skillnad mot algebra, där vi använder symboler) i olika former.
Som alltid gäller det att försöka arbeta så effektivt som möjligt med inlärningen. Uppgiftslösande är en viktig bit, men glöm inte att läsa genomgångarna i boken för respektive moment. Om du inte klarar att lösa en uppgift, gå då till genomgången i boken, försök hitta någon annan uppgift som tar upp samma sak på ett annat sätt. Slutligen – kunskap byggs ofta på ett bra sätt tillsammans med andra. Diskutera med varandra och hjälp varandra! Lista på uppgifter, Kapitel 1 i Matematik 5000 1c:
Det sista kapitlet i läroboken handlar om funktioner och grafer. Vi börjar med att tolka några grafer som beskriver olika förlopp, för att sedan övergå till att beskriva förloppen algebraiskt.
Huvudmomenten kommer att vara:
Denna vecka bloggar jag i efterhand istället, då jag inte haft möjlighet att göra det i anslutning till lektionerna. Ska försöka bättra mig!
Sammmanfattningsvis har vi gått igenom begreppet sannolikhet. Vi har tittat på begreppet i form av sannolikheten för en “enkel” händelse (antalet gynnsamma utfall delat med antal möjliga) och sannolikheten för en händelse som beror av en annan händelse (träddiagram var ett bra verktyg här).
Då de nya kursplanerna i matematik fokuserar mycket på förmågor i ämnet, har jag utgått från dessa när jag gjorde provet som vi ska ha på tisdag. Försättsbladet skvallrar lite vad det är frågan om, där det dessutom finns en kortfattad förklaring till respektive förmåga som prövas.
Denna vecka (v.43) får vi skörda frukterna av en del av det arbete vi lade ned i fysiken på trigonometri och vektorer; detta ingår nämligen i Matematik 1. En rätvinklig triangel är fullständigt känd om en sida och en vinkel (utöver den räta) är kända. En rätvinklig triangel är också fullständigt känd om två sidor är givna. Att triangeln är känd innebär att resterande sidor och vinklar kan beräknas.
Då det har varit en intensiv period i både fysiken och biologin, ligger vi något efter i planeringen i matematik. Det tror jag inte kommer att få så stora konsekvenser, vi har ju t ex redan behandlat en stor del av trigonometrin i fysiken (som kommer som ett separat avsnitt i matematiken).
Det vi kommer att börja med idag, avsnittet Geometri och bevis (4.2) är dock viktigt, det är mycket centralt att logiskt kunna argumentera för ett bevis. Det innebär att även om du “ser” att det måste vara på ett visst sätt ska du med hjälp av grundläggande s.k satser (vilket vi går igenom på dagens lektion) sluta dig till att det måste vara just på det sätt som påståendet är.
Imorgon är det dags för det första matematikprovet. Jag publicerar här försättsbladet till provet tillsammans med Skolverkets kunskapskrav för betygen E och C (betyget D ska ges när största delen, men inte alla, kunskapskrav för betyget C är uppfyllda).
Imorgon är det dags för en kortare diagnos på det första kapitlet. Idag tränade vi på olika typer av problemställningar enligt mallen på sid. 49 i Matematik 5000 1c. Rekommenderade uppgifter var: 1401, 03, 05, 07, 10, 12, 15 och 17.
