Det vi normalt tycker är litet och svagt kan i själva verket vara stort och starkt om det slås ut på den faktiska storleken. T ex är ju en myra stark som släpar laster långväga som överstiger dess kroppsmassa… Läs vidare om atomernas storlek och de i dessa verkande krafterna nedan!
Heisenbergs osäkerhetsrelation är en olikhet som visar hur processer i naturen lyder under ett samband som har att göra med att med att de blir iakttagna. Iakttagandet, oavsett hur det sker, innebär nämligen att minst en foton har studsat och överfört del av sin energi till det som iakttas. Det får konsekvenser för säkerheten i det vi mäter, det kommer inte att finnas något exakt värde på lägen och energier!
Nästa vecka kommer vi att göra en laboration som går ut på att undersöka hur effekt (P) som avges i en glödtråd och en och glödtrådens temperatur (T) är relaterade till varandra. Vi kommer att se att dessa storheter inte direkt förhåller sig till varandra i ett linjärt samband, utan av typen 
Redan i Fysik A har vi studerat likström och likspänning. Det trevliga med dessa är att de är konstanta, och att de inte varierar som funktion av tiden. Det gör att vi enkelt kan beräkna en krets utvecklade effekt (minns 
En växelspänning varierar spänningen periodiskt (titta på denna Wolfram-demonstration som visar hur en växelspänning skapas, kräver Wolfram CDF-Player), för en sinusformad spänning gäller att 
Dessa värden på 
Variation av spänning med markerat topp- och effektivvärde
Orsaken till att toppvärdet divideras med 
I tidigare inlägg i kursen har vi sett Michael Faradays upptäckt av induktionslagen samt två videoillustrationer som visar Lenz lag. På lektioner har vi också sett exempel på både induktionslagen (när vi betraktade en galvanometer som gav utslag när vi rörde en magnet i närheten av en spole) och Lenz lag (som bl a visades genom att en magnet föll långsamt genom ett icke-magnetiskt rör). Här följer nu en formell planering för avsnittet Induktion.
De videoklipp som illustrerar Lenz lag som jag visade på lektionen idag finns nedan. Nästa lektion kommer vi att tala magnetiskt flöde, och härleda ett samband mellan flödesförändring per tidsenhet och inducerad ems.
Michael Faraday (engelsk naturfilosof, 1791 – 1867) upptäckte år 1821 det eftersökta sambandet mellan magnetism och produktion av elektricitet (H.C. Ørstedt hade år 1820 upptäckt det omvända, nämligen att elektricitet gav upphov till magnetism), det som idag kallas induktionslagen. Läs mer om Faradays experiment här.
Dessa upptäckter är den grund som avsnittet om induktion tar avstamp i. Vi kommer under avsnittets gång att se att induktionslagen kan uttryckas på tre olika sätt.
En klassisk laboration man brukar göra i kursen Fysik B är att bestämma ett värde på flödestätheten på Jordens magnetfält. Även jag brukar låta klasserna utföra laborationen, men detta år fanns inte en sådan möjlighet. Därför tänkte jag att det näst bästa är att själv göra de nödvändiga mätningarna och ge värdena. Vid närmare eftertanke så tror jag inte att det är det näst bästa – jag tror att det ger större möjlighet till träning på ett annat viktigt område inom fysiken: nämligen övning på att strukturera data under mindre tidspressade förhållanden än under en laboration.
Under veckorna 43 till 47 kommer vi att arbeta med avsnittet magnetism. Lektionsplanering och rekommenderade uppgifter finns i detta inlägg.
De kommande två veckorna kommer vi att behandla avsnittet Elektriska Fält, Kapitel 7 i Heureka! B. Vi har redan under en introduktionslektion fått se exempel på hur elektriska fält kan visualiseras med hjälp av mannagryn i ricinolja, vi har fått se verkningarna utav dem med hjälp av en pingisboll som studsade fram och tillbaka mellan två laddade plattor samt dessutom sett varför den elektriska fältstyrkan har två olika enheter: 1 N/C = 1 V/m.
